ORMBERGSBLOGGEN

Med matte i bagaget kommer man långt.

2012-01-25T18:34:00.006+01:00

Hela skolans mattearbetslag har åkt iväg på matematikfest. En fest som egentligen heter matematikbiennal, men som för engagerade mattelärare är en fest.
Jag är väldigt avundsjuk. Hade gärna velat vara med, för även om jag inte har mattelärarnas "hantverkskunnande" så är jag lika mån om att alla elever ska uppleva att matematik är viktigt, roligt och intressant - att de är matematiker.
Följande står på pedagogernas dagordning under biennalen:

visa på matematikens och matematikutbildningens betydelse och roll i samhälle och skola

ge information om forskning och utvecklingsarbete i och om lärande och undervisning i matematik

skapa kontakter mellan lärare, lärarutbildare och forskare

ge inspiration och underlag för utveckling av svensk matematikutbildning från förskola till högskola

ge erfarenhetsutbyte inom olika utvecklingsområden

Att förstå matematiska sammanhang är viktigt av många skäl. Man blir bättre på att analysera problem och på ett systematiskt sätt hitta en lösning, genom att jobba med matematik. Matte är en viktig grund för många andra områden - musik, naturvetenskap och teknik för att ta några exempel. Vi omges av matte hela tiden i vår vardag - när vi hanterar pengar, när vi jobbar digitalt, när vi hantverkar, lagar mat... ofta i sammanhang där vi inte tänker på att det är just matematik vi håller på med.
Med goda mattekunskaper i bagaget kommer man långt. Ett sånt bagage vill vi ge våra elever, och därför åker våra pedagoger på mattebiennal.

178 skoldagar och 187 lediga dagar

2012-01-15T09:00:00.007+01:00

De senaste dagarna har media uppmärksammat att skolorna blivit mer restriktiva att bevilja ledigheter. Se här vad DN skrev om saken. Så är det. De senaste åren har jag vid höstens föräldramöten beskrivit för våra föräldrar varför. Trots det ser vi en ökning av antalet ledighetsansökningar.
I Sverige har alla elever rätt till 178 dagars skola/år. Det finns en timplan för varje ämne med miniantal timmar. Det finns en tydlig läroplan för vilket syfte undervisningen har och vad den ska innehålla. Vi har också en skolplikt, som innebär att eleverna, om de inte är sjuka eller har synnerliga skäl, SKA vara i skolan.
Det är ingen tillfällighet, vi som jobbar i skolan ser att eleverna behöver vara på plats för att nå de uppsatta målen. Skolan handlar idag i ganska liten utsträckning att jobba själv, de flesta av målen innebär att eleven behöver interagera med andra, för att uppnås.
Att elever är borta ställer inte bara till det för de som är borta, utan också för deras kamrater. Gemensamma arbeten haltar eftersom en eller flera personers insatser blir försenade, till exempel. Det ställer också till det eftersom personaltätheten bygger på elevers närvaro. Är elever frånvarande måste läraren förbereda och efterarbeta särskilda uppgifter. Betyder det att eleven får svårt att nå målen måste åtgärdsprogram upprättas och följas.
Elevers rätt till undervisning regleras tydligt i skollagen. I dess förarbeten beskrivs att rätt till ledighet kan ges vid familjehögtider, religiösa högtider och vissa resor. Därför kommer vi aldrig att bli rigida vid ledighetsansökningar. Men i takt med ökande ledighetsansökningar blir vi allt mer restriktiva, och förväntar oss att föräldrar tar kontakt med oss innan de bokar resa.
Det tål också att påpekas att utöver de 178 skoldagarna har året ytterligare 187 dagar.

Lugn och full rulle. På samma gång.

2012-01-10T18:13:00.003+01:00

Ordningen återställd. Barnen fyller åter klassrum, korridorer, skolgård, sinne och hjärta.
En lärare sa "Idag är det full rulle på eleverna" kollegan sa "Vad lugnt det är idag". På min fråga om hur man kunde uppleva samma elever så olika blev svaret - "men vi menar ju samma".
Ja, så är det förstås - när den fulla rullen handlar om konstruktivt skolarbete och konstruktiv skollek, utan svårlösta konflikter.
Det är en lärares definition av lugn.

"Nu har jag varit ledig färdigt"

2012-01-05T12:08:00.005+01:00

"Nu har jag varit ledig färdigt, nu behöver vi börja lära oss igen"

Vad denna 7-åring menade var att det nog är skönt att vara ledig, men nu längtar han efter att skolan ska starta upp för en ny termin.

Skolan, som stått halvtom i 2 veckor längtar också efter sina elever.

Välkomna tillbaka till ett nytt år och en ny skoltermin!

PS. En liten känga till skolan, i en artikel full av hopp för världen. Hans Rosling is the man!

Rektors julbrev 2011

2011-12-20T19:26:00.005+01:00

Om man räknar ihop våra elevers prestationer i antal skoldagar höstterminen 2011, så kommer vi, efter att först ha skalat av diverse frånvaro, upp i den imponerande summan av 20 000 dagar.
20 000 dagar som har använts till att tillägna sig nya kunskaper, befästa andra, lära känna både sig själv och sina kamrater bättre. Det är många viktiga saker som händer i barnens skolvardag. Häromdagen tog jag mig ut och träffade några av eleverna för att be dem berätta vad som hänt under höstterminen. Vad värderade de som viktigt?
Först är det de stora och lite mer ovanliga händelserna de kommer ihåg: Skogens barn som jobbade med ett storyline om Samerna. Ett arbete som resulterade i en välbesökt och välgjord föreställning, femmorna som kom vidare i Vi i femman och stod för skolans Lucia-tåg. 4-6:ornas rollspel på Hägnan då de fick prova på att gå i skolan á lá Förr i tiden, arbetet om mänskliga rättigheter under FN-veckan och författarbesök.
När vi pratat en stund om vad de har lärt sig kommer det litet mer vardagligt skolarbetet upp till ytan . Fyrorna är entusiastiska över sitt arbete med atomer, där alla fått skriva en "Atomens dagbok". Dagböcker som av naturliga skäl sträcker sig över flera århundraden. Ettorna berättar hur de lärt sig skriva spännande berättelser och att man lärt sig logga in på datorn. För de yngsta handlar det mycket om alla nya kamrater man lärt känna, om att hitta i skolan, ta maten själv och lära sig roliga lekar.
För oss vuxna har mycket av hösten kretsat kring vår nya läroplan, LGR 11. Även om den i grunden visar på samma mål med arbetet som den gamla läroplanen, är det mycket nytt att fundera på. Inte minst när det gäller kunskapskraven och de bedömningar som ska göras utifrån den. Vårt första försök har ni sett i de skriftliga omdömen som gjorts i samband med utvecklingssamtalen.
Ett stort och känt tack till alla fantastiska pedagoger och annan personal på vår skola liksom till er föräldrar för support till era barn och till oss på skolan. Kompetens och samarbete på hög nivå - allt för att ge eleverna den bästa skolgången.
Under våren kommer vi bl.a. att bjuda in till workshop-dagar där ni får chansen att se litet mer av era barns skolvardag. Ett gemensamt projekt kommer att genomföras där folkmusiken är utgångspunkt. Teknikveckan kommer att utvecklas så att alla åldrar blir delaktiga. Vår nya Lokala styrelse träffas för första gången i mitten av januari, och ska då fundera på hur vi kan organisera grupper och undervisning optimalt. En mindre omorganisation står för dörren nästa läsår.
Med det tillönskar jag er en riktigt God jul och ett Gott nytt år! På återhörande!

Lucior, tomtar och Vi i femman

2011-12-13T19:01:00.008+01:00

Var man vände sig idag fanns där en tomte, tärna, Lucia eller annan traditionsenlig figur. Två fantastiska Luciatåg fick jag ta del av - År 5 som med levande ljus, bongotrummor och flöjt gjorde ett magnifikt och vackert tåg på morgonen, och fritids som sjöng Luciasånger i allt från folkmusik- till rockversioner så att taket formligen lyfte på eftermiddagen. Som en pappa sa - detta lussetåg tar plats nr 1 av alla jag sett, och det är många.
Femmorna, som lussade både för skolan och för vårt grannliga äldreboende fick dessutom en glad överraskning: De kommer som en av 8 skolor att vara med i länsuttagningen till Vi i femman. Stort grattis till er! Den 17/1 kommer vi alla andra att hålla tummarna. Hårt!

Vi i femman

2011-12-12T19:33:00.002+01:00

Enligt Wikipedia:

Vi i femman är ett svenskt frågesportprogram som sänds i Sveriges Radio P4, och SVT B. Namnet kommer av att deltagarna är elever i den svenska grundskolans skolår 5. Programmet sändes första gången i radio 1963 och för första gången i TV 1970.Programmet engagerar en stor del av landets femteklasser. I uttagningen till 2010 års program deltog 57 376 elever i 3 281 klasser på 2 184 skolor.

Den 13 december, på självaste Luciadagen, offentliggörs vilka femmor som går vidare till länsuttagning. Ser fram emot det.

Tranströmmer och skolan

2011-12-11T18:00:00.003+01:00

Ann-Marie Körling heter en mycket uppskattad kvinna - även titulerad som lärare, föreläsare och bloggare.
Jag följer Körling på twitter och kommer den vägen åt tankar som emellanåt tar mej med storm.
Tranströmmer har varit på hennes tapet dessa hans dagar, och jag bara måste få sprida några av hennes rader:
"Vi befann oss i första kapitlet av en mycket stark berättelse – skriver Tranströmer. Och jag vill tänka så då jag möter eleverna dag ett i skolan. Jag vill följa, berätta, beskriva och ge ordet, orden och låta eleverna skriva sig in i skolans berättelse och sin egen. Det är en stark berättelse – den om skolan och lärandet."
Låt det få smälta in...

Verklighetsabstinens

2011-12-08T18:41:00.003+01:00

Sitter hemma med värsta abstinensen. Efter tre dagar i skolbänken (Statliga rektorsprogrammet) längtar jag efter verkligheten. Den som ligger utanför (eller är det innanför) teorier och vetenskap. Jag vill veta hur elevhälsomötet som jag inte kunde vara med på gick. Vad miljöinspektionen sa om vårt fina skolkök. Hur det gick att organisera verksamheten efter vattenskadan som upptäcktes i måndags. Om alla kopiatorer och skrivare blev utbytta. Har de nya datorerna blivit uppkopplade. Har alla haft en bra vecka? Det är mycket som ska fungera på en skola för att själva huvuduppdraget - rik och god undervisning - ska kunna ske. Och just det är jag mest nyfiken på av allt - vad har barnen fått lära sig i veckan?

Det som drar mest är ändå mötet med eleverna. Kanske har jag tur och får en repris på måndagen - då jag fick besök av ett av barnen i förskoleklassen. Han ville bjuda mej på lunch i skolrestaurangen. Ett erbjudande jag inte kunde säga nej till. Det blev en mycket trevlig lunchdate som inte bara gav mej god lunch och trevlig samvaro utan också en inblick i sexåringarnas viktiga vardag. Sån är verkligheten. I morgon är jag tillbaka i den.

...som att skjuta sig i foten

2011-12-01T20:18:00.002+01:00

Intressant och sevärt från public service denna kväll var programmet "Världens bästa skitskola" Många kloka saker sades. "Att inte tro att alla elever kan nå målen är ju litet som att skjuta sig i foten" får bli mitt personliga favoritcitat.
Alla elever når inte målen idag. Varje år går ca drygt 13 000 elever ut skolan med ofullständiga betyg. Det betyder att på fem år har vi 67 000 ungdomar utan fullständiga betyg.
2010 presenterade socialstyrelsen en rapport med namnet Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I denna rapport pekar man på att låga eller ofullständiga betyg från År 9 ökar risken för framtida psykosociala problem. Exempelvis är allvarlig kriminalitet i ung vuxen ålder 8-10 gånger så vanligt bland dem med låga betyg som bland dem med medel/höga betyg. Detta är ett mönster som finns i alla socioekonomiska grupper.
Detta om något stryker under hur viktigt det är att vi som skola tar i med alla krafter för att alla elever ska få fullständiga och goda betyg = fullständiga och goda kunskaper.
Ett av vår skolas gemensamma ställningstagande är detta: Genom höga förväntningar och gott stöd ska alla elever ges förutsättningar att nå så långt som möjligt.

Jag gillar sociala medier

2011-12-01T17:57:00.002+01:00

Jag gillar sociala medier.
Ser oanade möjligheter som väntar på att vi ska hinna ikapp dem.
Kolla här vad som skrevs på Luleå kommuns hemsida om mitt och skolans förhållande till sociala medier.

Föräldramakt eller föräldrasamverkan?

2011-11-27T16:34:00.005+01:00

DN:s Hanne Kjöller följer idag upp Studio 1 reportage om Föräldramakt i skolan. Reportaget bygger på en form av "föräldrasamverkan" som enligt de intervjuade personerna helt verkar ha spårat ur.
Jag blir bekymrad över det jag hör, men också litet glad.
Samverkan mellan skola och hem ska gynna eleverna. Slår det över till det som beskrivs - att föräldrar i allt högre grad, gärna mailvägen, och ofta respektlös låter sin frustration över problem gå ut över skola och lärare - så leder det till raka motsatsen. Eleverna förlorar tilltro till skolan och lärarna, och blir osäkra på vem som egentligen har ledarskapet. Vi vet att lärarnas ledarskap har mycket stor betydelse för elevernas framgångar.
Samverkan med föräldrar är A och O. Detta kan aldrig nog understrykas. Skolans uppgift i detta är självklart att erbjuda en verksamhet och miljö som ger eleverna de bästa förutsättningarna. Kompetenta lärare som kan de ämnen de undervisar i, som skapar delaktighet för elever och föräldrar, som utmanar där det behövs, som stödjer där det behövs, som skapar förtroendefulla relationer med både elever och föräldrar. Föräldrars roll är att stötta barnen, och i det ingår att visa att skolan är viktig och att läraren är ledare i skolan.
Och för att inga missuppfattningar ska ske: Självklart ska föräldrar ha synpunkter och ställa frågor, men utan att för den skull ta ifrån barnen respekten och tilltron till läraren. Föräldrars konstruktiva synpunkter är en viktig del av vårt kvalitets- och förbättringsarbete.
Så till anledningen till att jag faktiskt också blir litet nöjd med det jag hör och läser. Det är helt enkelt att jag inte känner igen problemet från Ormbergsskolan. Istället ser jag föräldrasamverkan som en av de verkligt stora orsakerna till vår höga måluppfyllelse. Fortsätt komma med konstruktiv kritik - både positiv och negativ. Fortsätt engagera er i barnens skolgång. Fortsätt visa att utbildning är viktig. Fortsätt vara föräldrar. Tack!

Årets julklapp

2011-11-23T10:39:00.011+01:00

Idag fick jag chansen att tala för en väldigt bra sak - Röda korsets byrå mot diskriminering har en fullkomligt genialisk frivilliggrupp. Läs och begrunda: De har plockat ut böcker till ett bokpaket. Samtliga böcker är normöverskridande så tillvida att de gör det ovanliga till vanligt. Prinsessor som tacklas hårdast av alla i hockeyrinken, barnet som har två pappor, morfar som blir kär... Tanken är att företag och andra ska kunna sponsra en förskola genom att ge dem ett sådant bokpaket.

Personligen tycker jag att gruppen som plockat fram konceptet borde få någon slags innovationspris.Varför? Det är alldeles nödvändigt med ett öppnare samhälle och synligare mångfald. Ett samhälle där olikheter verkligen får vara den resurs det är.

Hur gör vi det bäst? Jo i framtidsverkstan. I förskolan. När barn får del av dessa berättelser så hjälper det dem att skapa en bild av världen, en bild som utan böckerna skulle ha sett annorlunda ut.

Men det är inte det enda som händer. Det händer också något hos pedagogerna som berättar. Det händer något hos många föräldrar när barnen inte längre tycker att det ovanliga är konstigt. Att det är fullkomligt självklart.

Ur Förskolans läroplan: "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Liksom öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar"

Orden, böckerna, berättelserna är kraftfulla verktyg för att förbättra världen.

Kontakta diskrimineringsbyrån idag och köp årets julklapp - ett bokpaket till en förskola du känner.

Ett gott råd = Föräldraråd

2011-11-22T21:04:00.005+01:00

Ett gott råd är aldrig fel. Särskilt inte när detta stavas föräldraråd.

Understödda av glögg och skumtomtar har rådet ägnat kvällen åt att dryfta framförallt den viktiga frågan om Likabehandling. Vi har samtalat om och definierat diskrimineringsgrunder liksom begrepp som trakasserier, kränkning och mobbning. Vi har gått igenom skolans främjande, förebyggande, åtgärdande och uppföljande arbete. Vi har konstaterat att vi har en fantastisk grund för detta arbete i och med vår samverkan mellan grund- och grundsärskola. Vi var överens om hur viktigt det är att vi fokuserar än mer på det främjande och förebyggande arbetet - att vi utgår från det positiva. Vi har funderat över hur progressionen i arbetet ser ut - hur låter vi de äldre eleverna ta större ansvar? Föräldrasamverkan i detta är A och O, vilka mötesplatser kan skolan erbjuda föräldrarna för ökad samverkan?

Detta plus annat smått och gott, men kvällens höjdpunkt var nog ändå att vi har valt föräldrarepresentanter till vår Lokala styrelse: Arne Lundbäck, Lotta Arnvall-Hallbom samt Niklas Stenberg med Ulf Byström, Marleene Otmalm och Eva Sundqvist-Nilsson som suppleanter.

Gillar

När Facebook blir en del av Luleåbornas identitet

2011-11-17T17:42:00.004+01:00

Matz Engman, näringlivschef i Luleå uppmärksammar bl.a. min blogg som ett exempel på vad Facebook-etableringen kan betyda för Luleå. Det gör han rätt i.
Jag tror att tanken är riktig - det har stor betydelse för Luleåborna att vi ser att vi är del i ett sammanhang. Ett sammanhang som dessutom fyller oss med framtidstro och inspiration.
I vår vardag på Ormbergsskolan betyder det att vi använder oss av Luleå skärgård i undervisningen. Att vi samarbetar med JP Nyströms för att få tillgång till den musiktradition som byggts i vår region. Att vi använder skidor och skridskor i undervisningen. För att ta några exempel.
Inte för att skapa en självgodhet och inskränkthet. Nej. För att genom att se sin egen kultur och identitet kunna identifiera och uppskatta skillnader och olikheter. Genom att ingå i en gemenskap som utgår från en demokratisk värdegrund träna sina demokratiska förmågor och förstå och respektera andra.
Jag grunnar fortfarande på hur vi kan använda oss av FB-etableringen i vår undervisning. Har kommit på rätt många trådar - från och med våren kretsar vårt miljöarbete kring ett samarbete inom gröna kommuner - SÅ spännande med serverhallarnas resurssnåla energisystem - kan bli något att titta på. Hela Europas virituella FB-tankar landar i Luleå innan de åker ut över världen - öppnar upp för både filosofi och kommunikationsfunderingar. Själva byggprojektet. Sociala medier - kan inte låta bli att påpeka att Ormbergsskolan för 4 år sedan var den första grundskolan i Luleå med egen Facebooksida. Har även bett några elever grunna på frågan. Väntar på svar.

Livsviktiga fritids

2011-11-10T18:34:00.003+01:00

Idag hade jag äran att vara moderator vid ett seminarium för kommunens fritidspedagoger. Särskilt stort var nöjet eftersom två av föreläsarna var fritidspedagoger från Ormbergsskolan.
Som avslutningsord sa jag ungefär så här:
Fritidshemmen och fritidspedagogerna har kanske aldrig varit viktigare än de är idag. Det blir allt tydligare vilken betydelse det har för barnens skolresultat om de kommer från resursstarka hem eller ej - fritids är en av de viktigaste platserna för barn som har det trasigt hemma. Allt mer fokus läggs på bedömning av elever i skolan. På fritids är det verksamheten som bedöms och utvärderas, inte eleverna. Fritids är den kanske viktigaste sociala arenan dagens unga skolbarn har. Där uppmuntras och utmanas de ständigt i sin sociala utveckling, både av kamrater och insiktsfulla pedagoger. Det pratas allt mer om de generiska förmågorna - att skapa tillit till sin egen förmåga, att lära sig lösa problem, att samarbeta - de viktigaste funktionerna för lärande och utveckling. Det är ju precis det fritidspedagogiken handlar om. Fritids är livsviktigt för många barn, superviktigt för resten.
Under en tid har fritidspedagogens roll stått på gungfly. Uppdraget förändras och behörighetskrav skärps. I Luleå har vi fantastiska fritidspedagoger, alla behöriga, kompetenta, erfarna. Det klokaste pedagoger och rektorer i samarbete bör göra, är att ta tillvara tillfället till förnyelse. Ta initiativ. Fördjupa samtalen kring läroplanen. Kvalitetsarbeta. Visa upp kunnande och verksamhet. Var stolta. Luleå behöver bra fritids. Luleå behöver er!

När skolmaten blir en inflytandefråga

2011-11-08T17:21:00.004+01:00

Ett av våra viktiga uppdrag är elevinflytande. Viktigt eftersom våra elever ska fostras till demokratiska och ansvarstagande medborgare. Viktigt eftersom inflytande förstärker deras lärande. Viktigt också för att besluten faktiskt ofta blir så mycket bättre om de som berörs av besluten också är med och utformar dem.

Så enkelt.

En av mina absoluta favoritrektorssysslor är att leda elevrådet. Elevernas eget råd, eller elevernas arbetsmiljömöte som vi också kallar det.

Idag låg fokus på vår skolrestaurang och maten. En av uppgifterna var att utforma en elevenkät om just maten. Vi hade kunnat välja att någon vuxen hade utformat den. Nu fick istället barnen fria händer att bestämma utformningen. Jag är helt övertygad om att de viktigaste och klokaste frågorna kom med: 1. Vilka 3 maträtter som serveras tycker du bäst respektive sämst om? 2. Vad tycker du om ljudnivån? 3. Hur ofta äter du från salldsbuffén? 4. Vilka sallder/grönsaker skulle du vilja se mer av i salldsbuffén. Det räcker så. Barn vet mest om hur det är att vara barn. Självklart vet de också vad de vill bli tillfrågade om.

Veckorapport från en skola i "The Node pole"

2011-10-29T11:25:00.008+02:00

Ännu en vecka har förflutit. Så här mitt i terminen är det större aktivitet än någonsin. Den vanliga läsårsrytmen är att både elever och vuxna visar tendenser på trötthet strax innan höstlovet. Visst hör jag röster om att det är svårt att komma upp på morgnarna, men alla andra symptom uteblir.
Istället är det arbetsglädje och god kamratskap jag ser när jag traskar runt i vår skola.
I måndags firade vi alla FN. Denna 66-årings födelsedag är i sanning värd att firas. Dagen innan hade Tunisien haft sitt första fria val. I skolan blir FN:s arbete också ett tillfälle att påminna oss om hur viktigt det är att vara en schysst kamrat. Barnen läste dikter, sjöng och jublade. Härlig stämning med FN-flaggan i topp. Också många andra lektioner har haft detta tema i veckan.
År 2 och 3 har tillsammans med sina och Kulturskolans pedagoger jobbat intensivt med att lära sig mer om samekultur och historia. Det har inneburit spännande möten och kreativ undervisning. Jag och många föräldrar fick chansen att ta del av deras redovisning i form av Same-föreställning. Se här Sven Nordstedts fina bilder.
Under veckan som gått har jag fått se fantastiska resultat av samverkan mellan skola, hem och andra resurser i samhället. Samverkan som vi emellanåt är missnöjda med. Men när det fungerar... Oj, vad bra det kan bli. Ibland måste vi i skolan inse och låta andra förstå att vi inte har kompetens för allt. Vi är och ska i första hand vara pedagoger, och det finns mycket kompetens att hämta på andra håll.
En HELT annan sak som hänt i veckan är att det slutligen blev klart att Facebook anlägger sina första serverhallar utanför USA - i Luleå! Detta har gett eko i hela världen - Till torsdagkväll hade man räknat in 1400 artiklar om saken, från hela världen. Detta kommer att ge nya inkomster, nya jobb och rätt spelat också en fortsatt inriktning för området som "The node pole"
Jag grunnar på hur vi på Ormbergsskolan kan uppmärksamma och bli en del i detta. Jag återkommer.
Nästa vecka är det lov, med härliga lovaktiviteter på fritids. Detta trots att våra fritidspedagoger åkt till Skoforum för att representera Luleå kommun. "On top of all" har de blivit nominerade till årets skolutvecklingspris. Lyssna på P4 på tisdag eftermiddag då Lena Callne intervjuar dem på plats.

Skolan lärde mig att jag inte dög

2011-10-26T15:40:00.007+02:00

Dagens snackis i skolan. En riktig fetsmäll. "Skolan lärde mig att jag inte dög". Det är Åsa Petersen, denna dag i egenskap av krönikör lokaltidningen NSD, som delar ut den.
Här kan du läsa artikeln där hon beskriver sin insikt om att det var först i arbetslivet som hon förstod sitt värde som människa. I skolan kunde de coola killarna skrika: "Om du inte kan prata ordentlig kan du lika gärna hålla käften!" Betygsamtalet några år senare. - läraren som talade om för henne att hon inte kunde få högsta betyg i svenska, hur bra hon än skrev: "För du klarar ju inte riktigt de muntliga". Åsa stammade. Så enkel funktionsnedsättning. Så stora konsekvenser. Åsa fortsätter och beskriver hur arbetsgivarna såg hennes möjligheter istället för att störas av hennes funktionshinder. Avslutningsvis skriver hon: "Jag hoppas verkligen att utvecklingen har gått framåt. Jag är rädd att den inte har det"
Är det så? Har Åsa rätt? Jag vill inte tro det. Att säga att en elev pga stamning inte kan få högsta betyg är ett solklart brott mot skollagen och diskrimineringslagen. Att bli bemött av kamraters kränkningar i klassrummet är ett fall för både skollag och diskrimineringslag. Vi har lagrum och läroplan, likabehandlingsplan och specialpedagogiska verksamhet, inkluderingsperspektiv, behöriga lärare, kompensatoriska hjälpmedel, nätverksarbeten. You name it - we have it.
Men ändå. Frågan gnager i mig. har Åsa rätt? Jag vill inte tro det, men jag vet att det ändå händer. Att barn far illa i skolan. Alltför ofta. Vi får aldrig slå oss till ro. Hur många fina planer vi än har måste vi komma ihåg att också ha det mest grundläggande perspektivet - barnets. Barnet som har tillit till de vuxna. Som har rätt att ha tillit till oss vuxna. Det får vi aldrig utnyttja. Tack Åsa för att du påminner oss om det.

Ropen skalla - bokbad åt alla

2011-10-18T21:16:00.006+02:00

Till min mailbox kommer m-å-n-g-a mail. Jag gillar mail. I princip. Ibland blir de litet för många. Därför gillar jag även skräppostfunktionen. En anledning till att jag gillar mail är att jag fascineras av hur orden används i dessa meddelanden. Korta meddelanden. Komprimerade. Kanske är det just att de inte är så ordrika som göra att det finns plats för egna reflektioner. Och tankar.

I ett av mailen som landade i min box under dagen stod det ungefär:
"Vad vi pratade om idag:
Läsdagbok –hur får man det att fungera?
Hur viktig är platsen du läser på? Kan klassrummet funka bäst?
Hur kan vi inspirera till läsning? Läsa en bit ur olika böcker, som sedan står lättillgängligt i klassrummet.
Bokbad som skapar njutande läsare OCH tänkande läsaren, där läsningen är mer än njutning.Hur locka barn att prova på nya genrer? Författarteman? Ämnesteman?
Till nästa gång, den 13/12 (?) läser vi kap. 9-15."

Visst hade man velat vara med på mötet? Så spännande frågor - Ja, har det betydelse vilken plats du läser på? Vilken plats eleven formar sin egen läslust? Bokbad. Som skapar njutande OCH tänkande läsare...

Så går funderingarna i vårt svenska-arbetslag.
Läsning är själva grunden till att utveckla språket. Ur LGR 11 "Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. "Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts".

Man kan förbättra världen på olika sätt. Ropen skalla, bokbad åt alla!

Det löser sig inte alltid

2011-10-05T15:46:00.008+02:00

Skolans verksamhet ska bygga på vetenskaplig grund (och beprövad erfarenhet). Detta har vi genom åren löst genom att läsa, lära och ta till oss utomstående forskares slutsatser.

Under senare år har lärare själva i allt högre grad börjat använda ett vetenskapligt perspektiv på det som händer i klassrummet, i den dagliga undervisningen - forskningen sker i allt högre grad I skolan istället för OM skolan. Det är bra! Det är viktigt att vi verkligen förstår vad vi håller på med. en orsak är säkert att lärarutbildningen ställer allt högre krav på vetenskaplighet i de arbeten studenterna gör - man har helt enkelt fått de nödvändiga verktygen.

Ett tecken på denna utveckling är att Luleå kommun delar ut ett fint stipendium till det bästa examensarbetet varje år.

Jag kommer just från utdelningen av årets stipendium. Jag är lika imponerad som övriga rektorer och förvaltningsledning.

Arbetet heter "Det löser sig inte alltid" och belyser bland annat hur eleverna uttrycker sin förståelse och hur läraren uppfattar detta. Suvi-Tuulia Mikkonen, som är årets stipendiat har intervjuat elever i förskoleklass samt År 4 och 6 om hur de uppfattar begreppet lösning. År 4 intervjuas både före och efter de fått undervisning i ämnet. Det är inspirerande läsning. Hon ställer bl.a. frågan till eleverna vad som händer när man häller socker i vatten, och pekar på skillnaden i kunskapsinsikt när eleverna uttrycker det som att sockret går sönder, eller när de säger att det smälter. Hon drar slutsatser om både undervisning och bedömning utifrån hur eleverna beskriver sina förståelse. För att ta reda på deras kunskap och kunna göra en bedömning av den räcker det inte med skriftliga prov - i detta fall skulle bedömningen bli säkrare om man använde bilder eller experiment till exempel.

Alla var som sagt imponerade. Men jag var nog gladast av alla åhörarna. Inte nog med att Suvi gjort denna rapport som student hos oss, vi har också lyckats lägga beslag på henne som lärarvikarie. Läs mer i Kuriren.

Hellre ett felstavat kärleksbrev...

2011-10-02T13:41:00.003+02:00

"Hellre ett felstavat kärleksbrev än ett rättstavat hatbrev" var en av de klokheter våra elever fick ta del av när skolans svenskalärare bjöd in Petter Lidbeck.
Petter är något så fint som barnboksförfattare. Med sina böcker får han våra barn att öka sin förståelse för andra människors sätt att tänka & vara och samtidigt öka sin läsförmåga och läsförståelse. Jag undrar om han själv förstår vilket viktigt jobb han har.
Med stor generositet och allvar blandat med humor gav han våra elever ännu mera läsinspiration och även berättartips. Läs mer i artikeln från Kurirens kultursida.

Möt framtiden med förstånd

2011-09-26T18:45:00.005+02:00

Tidstypisk dialog mellan lärare och elever:
E: Till när har vi No-läxan?
L: Ja, men det var ju det som jag stod och mässade om nyss.
Va, ropar klassen. Har du messat oss???
Kul. Absolut. Det hade f.ö. med största sannolikhet varit effektivare att messa än att mässa i detta fall.

I nästa stund hittar jag en sida som heter "Vi som tycker mobiler borde räknas som en kroppsdel" på Facebook.
Också kul. Absolut. Men också något som stämmer till eftertanke. Vissa hävdar att telefonen redan är det. Vår första helt digitala kroppsdel. Vem går hemifrån utan mobilen nuförtiden?
Stanna upp nästa gång du befinner dig i närheten av en grupp människor och räkna hur många som använder sin mobiltelefon. Jag gjorde det häromdagen - 8 av 12 jobbade febrilt med sina telefoner(ingen talade dock i sin).
Jag läste nyligen om läraren som inte ville ta av eleverna mobiltelefonerna trots att de missbrukade dem och bl.a. filmade andra människor mot deras vilja. Han menade att det var deras mänskliga rättighet att få ha sina mobiltelefoner kvar.
Ursäkta mej! Jag är både teknik- och utvecklingsintresserad. Jag ser en fantastisk potential i digitala verktyg. Men jag höjer varsamt varningens finger. Verktyg är verktyg och människa är människa. Vi ska använda verktygen som hjälpmedel men vi får inte göra oss helt beroende av dem. Punkt.

Tydliga mål och formativ bedömning

2011-09-20T08:21:00.006+02:00

Forskningen inom skolans område har aldrig förr varit så rik. Rik i bemärkelsen kvantiativ, men även rik i bemärkelsen användbar. Det gäller dock att sortera och fundera på vilka grunder forskningen är gjord. Vilken grund i människo- och kunskapssyn har forskaren haft?
En forskare vars grundsyn ligger väldigt nära svensk skola är John Hattie. Den kritik som emellanåt hörts är att det inte är självklart att lyfta hans forskningsresultat från andra sidan jordklotet till våra svenska förhållanden. Å andra sidan är det ett enormt stort underlag han bygger på.
Vad är det då Hattie säger? Han säger att läraren är så oerhört viktig för elevernas utveckling. Det är ju knappast någon hemlighet. Det har många sagt tidigare. Det han också gör är att gradera VAD läraren och skolan GÖR som faktiskt har betydelse. Störst betydelse har det, enligt hans resultat, att läraren arbetar med formativ bedömning - att eleven får klart för sig vilka mål han/hon jobbar emot och att läraren ger feedback under arbetes gång, i syfte att ge eleven möjlighet att förbättra sig. Vetskapen om detta har ökat bland skolor och lärare. Hela den s.k. IUP-processen är ett viktigt led i denna riktning. På vår skola ägnar vi största delen av vår kompetensutvecklingstid åt detta framöver - bedömning kopplat till läroplanen. Jag räknar med att vi kommer att få ÄNNU bättre resultat. Läs denna artikel om Hatties forskning

Civilkurage och Likabehandling

2011-09-14T19:08:00.003+02:00

För några dagar sedan träffades vi i skolans Likabehandlingsgrupp. På tapeten var finjustering av vår Likabehandlingsplan, läget på skolan och försök att definiera vad begreppet civilkurage står för. Vi har pratat om det en tid. Även om begreppet civilkurage inte finns med i läroplanen så är det en bra och viktig sammanfattning av vad det är vi vill åstadkomma. Medborgare med civilkurage. Barn och ungdomar som vill och vågar säga nej till att frysa ut eller på annat sätt bete sig illa mot andra. Som vågar och vill säga nej till droger. Som ställer upp på den som har det jobbigt, även om andra vänder ryggen. Som vågar gå emot strömmen för en god sak.

Det finns en knepighet med civilkurage. Man kan få för sig att det är civilkurage att säga vad man vill även om det gör människor illa. Även om det bryter mot vår värdegrund. Det är inte det vi menar när vi säger att vi vill fostra medborgare med civilkurage.

När vi går igenom läget på skolan blir jag glad. Det har varit en bra start, och det som gläder mest är det fina mottagande våra nya elever fått. Med öppna armar välkomnar våra elever nya klasskamrater. Utan förbehåll. Vi är på rätt väg.

Vi och dom

2011-08-28T17:28:00.005+02:00

Säg ordet söndagmorgon och jag associerar direkt till ordet morgontidning. Ingen dag i veckan läser jag så omsorgsfullt igenom dagens tidning. I Luleå är morgontidning en söndag liktydigt med DN. Svenska Dagbladet landar inte i brevlådan förrän på måndagmorgonen.

Extra läsvärd denna söndagmorgon var Peter Wolodarski under rubriken "Språkets farligaste begrepp". Det är "Vi och dom" som får denna tunga stämpel. Han beskriver ett socialt experiment från 1954 då socialpsykologen Muzafer Sherif utforskade kraften i gruppdynamik. Wolodarski drar slutsatser som landar i Behrings Breiviks världsbild.

Det får mig att tänka på ett annat socialt experiment - när Jane Elliot delade in elever i blåögda och brunögda.

Människan kategoriserar. Det har varit, och är måhända, en överlevnadsstrategi. Giftigt-ätligt, hot-möjlighet, ond-god. Att tillhöra en stam eller en flock har likaledes varit en överlevnadsstrategi. Vi lever i ett annat samhälle än det vi är anpassade till. Likafullt kategoriserar vi. Även om det inte längre är en förutsättning för överlevnad, så kan det finnas poänger - världen kan bli litet lättare att förstå. Steget efter kategorisering är dock betydligt knepigare - att pådyvla egenskaper utifrån kategori. Kvinna - mjuk, man -kraftfull. Norrman-glad, tysk-ilsken. Arbetsam-lat, god-ond... Ju längre jag rabblar ju mer trångsynt verkar det. Ändå faller vi i fällan om vi inte reflekterar över våra val och handlingar. Kunskap, reflektion och samtal är några av skolans redskap för att jobba med dessa frågor.

Jag är måhända en aning naiv, men jag tror att mänskligheten har utvecklats på detta område. Förbättrade levnadsvillkor, kunskap, kunskap och åter kunskap har bidragit till evolution i vårt tänkande, och en målbild så god som någon kanske kan vara att alla kan stämma in i 70-tals låten The family of men:

"I belong to a family, the biggest on earth; A thousand every day are coming to birth. Our name isn't Dallas, or Hasted, or Jones, It's a name that every man should be proud.

It's the Family of Man, keeps growing The Family of Man, keeps sowing The seeds of a new life every day.

I've got a sister in Melbourne, a brother in Paris The whole wide world is brother and sister to me Wherever you go, you'll find my kin, Whatever his creed or the colour of his skin."

Veckorapport 1 från framtidsverkstan

2011-08-27T10:58:00.006+02:00

Första skolveckan får definitivt betyg A. I en beskrivning av vad som händer i våra lärorum - både inne och ute - kan jag lätt placera alla värdeorden från det nya betygsstystemets högsta betyg (A): Mycket gott flyt, ändamålsenligt och effektivt, välutvecklat...

Jag har sagt det förut, och jag säger det igen: Att få jobba med såna pedagoger (lärare, fritidspedagoger och förskollärare) och övrig personal är en sann fröjd för en skolledare.

Några av mina sista samtal med personal innan jag avslutade arbetsveckan: "Vilken fantastisk vecka, det har varit så bra, jag har fått SÅ mycket energi" eller den nya läraren "Det här är mitt drömjobb" en annan ny pedagog sa "Veckan har varit över all förväntan"

Alla barn jublar måhända inte över att kliva upp på morgonen, men glädje och arbetsiver är inte att ta miste på. Mest rörd blir jag när jag ser och hör hur nya klasskamrater tas emot med öppna armar.

Glädje och harmoni har rått i veckan. Glädje och harmoni är aldrig gratis. Skickliga och engagerade pedagoger, väl fungerande kringservice, engagerade och positiva föräldrar, underbara barn och god planering är viktiga faktorer. Kanske förbiser vi ibland ytterligare en viktig sak. Glädjen och harmoni har rått trots att omständigheterna inte varit perfekta. Ett stort skolgårdsprojekt har avslutats och vi har haft mängder av arbetsmaskiner som dundrat runt och satt hela skolbyggnaden i vibrationer, läromedel och möbler har försenats, pga yttre omständigheter har schemaläggningen försvårats och långt ifrån alla elever lär och utvecklas i samma takt. Det är sånt man kan välja att se som problem eller utmaning. Den som väljer att se det som utmaning vinner. Gissa vad vi väljer.

Tal till våra älskade elever!

2011-08-21T12:26:00.015+02:00

Välkommen till ett gott nytt skolår!

Du som börjar skolan idag - både du som är helt ny och du som redan känner dig hemma - har ett härligt äventyr framför dig. Du kommer att ha chans att lära dig nya saker varje dag.

Kanske kommer du längre fram i livet att jobba som lärare - kanske lärare till dina lärares barnbarnsbarn. Eller du kanske utbildar dig till hantverkare och bygger viktiga hus. Du kanske kommer att ha som jobb att ta hand om sjuka människor så att de ska bli friska. Kanske du blir en som som hittar på fantastiska uppfinningar eller är med och leder vårt land som politiker. Framgångsrik idrottare kan du också bli. Ganska säkert blir du mamma eller pappa.

Du är viktig just som du är, nu och idag, men du kommer också att bli en väldigt viktig vuxen. En person som kommer att betyda mycket för det samhälle du lever i.

Det här vet vi som jobbar i skolan - lärare, kockar, vaktmästare, lokalvårdare, skolsköterska, rektor och alla andra - att du är viktig. Därför finns vi här och ser till att du får chansen att lära dej viktiga saker och för att du ska trivas och må bra.

Alla vi vuxna har också själva en gång gått i skolan och vet att den är både viktig och rolig, men att det ibland också kan vara lite svårt. Ofta får man jobba jättehårt för att lära sej läsa, förstå ett annat språk, simma, kunna förstå ett tal eller att förstå vad man läser. ibland är det också svårt att få kompisar. Men jag lovar, du kommer att klara allt du sätter upp som mål att lära dig Även det svåra. Och vi kommer att finnas där och hjälpa dig om du tycker att det känns för svårt.

Om du tycker att det är lätt att lära sig nya saker eller om du tycker att det är svårt så vill jag säga: Ta vara på alla möjligheter du har det här skolåret. Träna, lek, arbeta, fråga, öva, säg vad du tycker, och du... var en bra kamrat - det är det bästa sättet att själv få kamrater.

På facebook har många de senaste dagarna lagt ut en text: "Till alla barn och ungdomar som i dagarna återvänder till skolan: Om du ser någon som kämpar för att få vänner eller ser någon som blir mobbad för att han/hon är blyg eller inte är klädd i de mest coola kläderna. Vänligen ställ upp och säg hej, eller åtminstone le. Du vet aldrig vad personen kan vara med om utanför skolan. Du kan göra stor skillnad i någons liv! Tillsammans kan vi skapa en 100% mobbningsfri skola."

Nu börjar årets viktigaste träningsläger - Skolåret 2011/12.

Gott nytt år!

Morgondagens vinnare

2011-08-14T11:06:00.007+02:00

I några dagar har vi ägnat åt de grova linjerna för läsåret 2011/12 uppmärksamhet. Det blev många beslut och överenskommelser. Alla i ett och samma syfte - att ge de bästa förutsättningarna för elevernas lärande. För så är det - den bästa skolan är inte nödvändigtvis den som har bäst resultat utan den som ger varje elev möjlighet att göra sitt bästa.

Vi har försökt knyta ihop vår lilla värld med den stora. Om våra elever ska bli de bästa ledarna, de bästa omsorgsgivarna, de bästa hantverkarna, de bästa lärarna, de bästa företagarna eller vad de nu kommer att bidra med i framtiden, då vill det till att de får den bästa undervisningen. Målen för undervisningen behöver vi inte fundera över, men väl hur vi organiserar, vilket förhållningssätt och vilka arbetsformer vi använder, prioriteringar och fokuseringar... Sammanfattningen finns inom kort att läsa på vår hemsida.

Efter dessa dagar, då vi visserligen utgått från den stora världen men med nödvändighet mest processat vardagen i den lilla, blir jag både uppiggad och inspirerad av dagens DN debatt med rubriken "Vi kan inte se på framtiden med gårdagens kunskaper". Det är Bo Ekman, grundare av Tällberg foundation som reflekterar över samhällsutveckling, möjligheter och hot. Jag ska inte försöka sammanfatta den, den gör sig bäst att läsas i sin helhet. Jag nöjer mig med att konstatera att detta är tankar vi i skolan ska ha med oss, inte för att jag tror att han äger hela sanningen när det gäller världsordningar, utan för att det väcker tankar om vad dagens barn behöver utrustas med inför morgondagens samhälle. Citat av några nyckelrader med en viktig och hoppfull slutsats: Morgondagens "vinnare blir demokratiska - lokala och globala - ordningar som utgår från de enorma, gemensamma behoven av solidaritet, innovation, resurseffektivitet, systemstabilitet och anpassningsförmåga"

Nystart i framtidsverkstaden

2011-08-08T19:30:00.006+02:00

En skön och härlig ledighet ligger bakom och en utmanande men lika härlig arbetsperiod har just inletts. På skola och förskola börjar det droppa in sommarbruna barn. Vissa har växt till sig både i längd och sinne. Mötte några av våra nyaste barn i förskoleklassen, "Jag har längtat hela sommaren efter att få komma till skolan", sa en.

Själv får jag leta länge i både hjärna och dator innan jag hittar igen alla tankar från tiden innan sommaren. Men när de väl gett sig till känna kommer de fram i flock.

Än så länge är det jag, lokalvårdare, vaktis, kock och fritidspersonal som är på plats. På torsdag kommer resten av personalen. Det blir inte mycket tid för dem att samla ihop sina tankar, utan vi kör hårt på direkten. Nya mål ska formuleras. Åtgärder beslutas. Ansvar fördelas. Ett nytt lärår står för dörren. Alltid spännande. Alltid utmanande. Sån är vardagen i en framtidsverkstad.

Mångkultur och demokrati

2011-08-01T22:02:00.005+02:00

A.B.B. - den norske terroristen tillhör dem som pekar ut mångkultur som en riskfaktor och fara.

Jag tror det är viktigt att inse att det uppstår problem (även) i ett mångkulturellt samhälle, bland annat på grund av just mångkulturen. I samma andetag är det viktigt att inse att i en civilicerad, globaliserad och framförallt demokratisk värld är mångkultur en nödvändighet såväl som en självklarhet.

Följer med intresse den World Scout Jamboree som pågår i Sverige just nu. Ett underbart exempel som väcker hopp för framtiden. Ungdomar i och för mångkultur, med samhällsengagemang och idealitet. Under veckan görs besök av Reinfeldt, Juholt, statsledare för Danmark, Finland, Filippinerna och andra. Förvånar mej dock att så litet av detta synts i våra traditionella media.

Arena för demokrati

2011-07-25T20:05:00.007+02:00

Ibland händer det att världen runt omkring stannar av. När man blir riktigt, riktigt berörd. Som när en när och kär person går bort. Eller som när ens grannland skakas av ett terrordåd. Människor dör varje dag. Människor skjuts ihäl varje dag. Konflikter och terror sker varje dag. Vid Afrikas horn dör människor av svält eller mord i mängder vi inte ens kan föreställa oss. Likväl blir vi mer berörda när det kommer nära. Det är mänskligt. Det är också då vi reflekterar över varför sånt kan hända. Och vad vi kan göra åt det.
De senaste dagarna har varje nyhetssändning, tidning, twitter och andra sociala medier varit fulla av både frågor och svar. Det är bra. Kanske kan det på det viset komma något gott ur en annars så fruktansvärd och meningslös händelse. Oerhört många kloka saker har sagts - Jens Stolenberg har genom att lyfta det öppna samhällets betydelse visat en tydlig väg. Själv funderar jag mycket på skolans roll.
Vi har en läroplan som är väldigt tydlig. Våra elever ska inte bara lära sig räkna och skriva. De ska också få en sund värdegrund med sig på vägen ut i livet. Så är det även i Norge. Läs här en tänkvärd berättelse av en klasskamrat till Anders Behring-Breivik. Vi pratar mycket om hur vi ska nå 100 % måluppfyllelse när det gäller skolämnena. Men hur ska vi mäta måluppfyllelse när det gäller värdegrunden? Det finns inga enkla svar. Det kräver engagemang och kompetens. Grundvalen är samma som för vårt övriga samhälle - alla människors lika värde. Vi behöver jobba med att stärka självkänsla och identitet. Fostra elever som är trygga med sig själva och därför kan vara nyfikna på hur andra tänker. Elever som även med hjärtat förstår och tar till sig begrepp som demokrati, respekt, jämställdhet och solidaritet. Det gör vi genom att hela tiden, varje dag arbeta praktiskt med värdegrundsfrågor. Att aldrig acceptera kränkningar - vare sig från barn eller vuxna, att reflektera tillsammans, att alltid ha barnkonventionen och sin egen värdegrund i bakhuvudet och bygga sitt förhållningssätt på det, att hålla samtal om värdegrunden levande med barnen, mellan kollegor, med föräldrar är måhända självklart, men glöms ibland bort.
Skolan ska vara en arena för demokrati, endast då kan vi fostra demokratiska medborgare. Föräldrar, föreningsliv, grannar, andra myndigheter har alla en roll. Föräldrarna har den viktigaste. Vi kommer dock aldrig ifrån att skolan är det enda stället ALLA barn och ungdomar möter. Det manar till stor ödmjukhet och eftertanke.

Bloggningarna som inte blev av....

2011-07-19T23:20:00.008+02:00

Som en god del av övriga svenskar firar jag semester. Så här långt i maklig takt med barn, barn-barn, föräldrar, syskon, vänner, bär- o svampplockning, fjällvandring, målningsarbeten och annat som hör en typisk svensk sommarsemester till. Just denna dag har jag upplevt västkuststämning på Marstrand.
Blogguppslagen har varit många men bloggningarna har uteblivit.
Det började med Almedalsveckan (tidigare kallad politikerveckan) späckad med idéer och uppslag. Redan första dagen var skolan på dagordningen - Allt från Björn Ranelid som konstaterade att alla - biskopar, statsministrar och generaler - ska genom den svenska skolan så självklart ska den svenska skolan vara världsledande till Miljöpartiets språkrör som likaledes konstaterade skolans betydelse. Resten av veckan tog experterna - lärarna och skolledarna - kommandot med betydligt färre tidningsrubriker som följd.
Från och med 1 juli är vår nya skollag även juridiskt bindande. Ju mer vi sätter oss in i den ju tydligare blir det att kraven på skolan skärps. Det är bra. Alla elever har rätt till den bästa utbildningen med god undervisning i en trygg miljö.
LKAB:s VD Lars-Erik Aaro sommarpratade under rubriken "Vilja slår talang", en tanke jag gärna stryker under. Aaro lyfte många kloka tankar och återkom under sitt program utbildningens betydelse för både individ och samhälle.
Lärarbristen är nu inte bara en tänkbar möjlighet utan börjar vara en realitet, samtidigt som antalet sökande till utbildningarna minskar. Min övertygelse är att läraryrket går en ljus framtid till mötes och kommer att bli ett av drömyrkena, men vi får räkna med några tuffa år innan detta slår igenom.
Lång semester enligt svensk modell har visat sig vara ineffektivt ur välmåendesynpunkt. En ståndpunkt jag länge hävdat. Fastnade för kommentaren "Svensk lagstiftning bygger inte på vetenskaplig evidens när det gäller semesterlagen". Det får mig att undra hur mycket av svensk lagstiftning som verkligen bygger på evidens? Förhoppningen är att det åtminstone är beprövad erfarenhet som ligger bakom. En vild gissning är dock att vetenskaplig grund kommer att bli allt viktigare när det gäller lagstiftning. Det är en stor del av vår nya skollag ett exempel på.
Blogguppslagen kommer garanterat att bli fler, möjligen kommer min makliga takt och stundom dåliga uppkoppling att förhindra frekventa inlägg. Vi får se.

Råd från experterna

2011-06-23T16:07:00.003+02:00

Just nu är hela mitt arbetsrum fyllt av underlag till årets kvalitetsredovisning. Det är ett roligt men också krävande jobb. Resultatet ska ligga till grund för vår fortsatta utveckling.

I en egen liten hög ligger de brev som År 6 skrev till sina lärare när dessa bad om goda råd när de nu ska ta emot År 4. Ett axplock av lösryckta citat:

"Jag tycker ni är jättebra lärare, ni är stöttande, hjälpsamma och väldigt trevliga", "Litet mer filosofiska samtal hade inte skadat eftersom det var kul", "Tänk på att ni nu får fyror och inte sexor så gör inte för svårt, men behandla dom inte som barnungar heller", "Ni kan tänka på att vara glada och ha "öppna armar", men ingen gillar en lärare som behandlar en som om man inte vet något. Berätta om vad som kommer hända i 4an och att man måste plugga och vara uppmärksam", "Ta det dom säger seriöst om det är det", "Mot de nya fyrorna ska ni vara precis som ni har varit för oss", " Ni har lärt oss supermkt de här åren. Lär dom lika mkt!"

Ytterligare kommentarer överflödiga.

Tid och otid för lärare

2011-06-22T16:30:00.007+02:00

Så har då Arbetsdomstolen tagit ställning. Rektor vid Häggviksskolan i Sollentuna beslöt 2008 att lägga en genomsnittligt högre undervisningstid för skolans lärare än vad den gamla USKen angav. Lärarfacken anmälde kommunen med hänvisning till att det finns en överenskommelse som säger att undervisningstiden varken ska öka eller minska. Förväntningarna på domen har varit stora - från samtliga håll.

Arbetsdomstolen slår hårt och stadigt fast att arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet även i fråga om lärares undervisningstid.

Förhoppningarna från många är nu att frågan om hur och vem som ska avgöra fördelningen av undervisningtid och annan tid ska lägga sig, och att tid och kraft istället ska kunna ägnas åt vårt viktiga uppdrag att fostra och bilda barn- och ungdomsgenerationen.

Jag är en optimistisk person. Ibland litet för optimistisk. I detta fall är jag dessvärre mycket pessimistisk. Jag ser framför mig lärare och arbetsgivare som kommer att ägna tid och energi åt att förhandla om arbetstid istället för att ägna den åt det vi alla vill att den ska användas till - ökad måluppfyllelse. Litet mer positiv blir jag ändå när jag ser vår egen kloka skolchef - Karina Pettersson-Hedman uttala sig: "Detta ska (även i fortsättningen) lösas i dialog mellan rektor och lärare". Dialog är alltid rätta vägen att komma framåt.

I sak tycker jag att det är allt för fyrkantigt att säga att alla lärare ska ha samma undervisningstid, oavsett typen av uppdrag, men det är också viktigt att slå fast att god undervisning med hög kvalitet är en syssla som kräver mycket tid för både planering, reflektion och uppföljning. Tid är en resurs att förvalta väl.

Lycka i marsch och kubik

2011-06-21T21:09:00.004+02:00

Ibland räcker liksom inte orden till. Om jag hade kunnat komponera eller måla kanske jag med de uttrycken bättre kunnat förmedla vilken fantastisk kväll jag och mina medarbetare på förskolan fåttt uppleva. Inte ens facebooks gillaknapp hade räckt till ;-)
Att dela med sig av två underbart älskvärda barn räckte inte för dessa föräldrar. De ville dessutom tacka förskolans personal genom en helkväll av mat, dryck, trevligt sällskap och underhållning av en klass man normalt sett betalar en rejäl hacka för att uppleva. Själv fick jag halka med på ett bananskal i egenskap av arbetsledare för barnens fröknar.
Tårögda lämnade vi festen med textförfattarens och hans medspelares sista låt i hjärtat:
Lyckomarschen
När allting har vänt, och när molnen börjar skingras och fåglarna sjunger i skyn.
Missmodet flyr som när daggen börjar dagas och tankarna lyfter i från dyn.
Gryningen kommer och ljuset börjar skönjas, man orkar att tro på en vår.
Kanske har sorgen ändå haft en mening och ett ärr är bättre än ett sår.
Man orkar åter vandra fram och man nynnar en lyckosång.
Och man struntar i att vägen varit lång, och att som plågat en, en gång.
Ja man orkar åter vandra fram och man sjunger en lyckosång
Och man struntar i att vägen varit lång, och allt som plågat en, en gång.
(Musik. T. Härdelin Text: S. Lindqvist)

Grattis Skogens fritids!

2011-06-16T13:12:00.005+02:00

Nu är jag stolt igen. Och glad. Skogens fritidsarbetslag har fått förvaltningens arbetslagsstipendium. Ett arbetslag fullt av kompetens - både utifrån sin proffession och som personer.
Det har inte varit helt lätt att jobba i fritidshemsverksamheten de senare åren. Personaltätheten har minskat oerhört kraftigt. Fritidspedagogens yrkesroll har kanske inte varit i gungning, men visst har bl.a. behörighetskraven skapat osäkerhet. Efter jul kommer nya besparingar. Samtidigt visar skolinspektionen i sin rapport om fritidsverksamheten (i landet) att det finns stora brister i verksamheten. Detta är ett ansvar för Luleå kommun, vår nämnd och också för mig som rektor.
Hur har då mitt stipendiebelönta arbetslag tacklat detta? Jo, de har satt sig ner med styrdokumenten och sen vänt sig ut i världen och tittat på och lärt sig av hur andra gör och tänker. De var valt att titta på vilka möjligheter de har att förbättra och utveckla verksamheten. Och sen har de gjort just detta. Utvecklat verksamheten. Med elevernas inflytande i fokus.
Eleverna säger om sitt fritids: "Det känns som att vi är viktiga", "Förut gick jag hem efter skolan men nu vill jag hellre stanna på fritids" och "Tänk vad vi klarar mycket själva" Till exempel.
Arbetslagsstipendiet går i år till ett arbetslag med stort engagemang, hög kompetens och en hög grad av ansvarstagande.
Bra jobbat Skogens fritids och bra jobbat Barn- och Utbildningsnämnden!

Utveckling med stort U

2011-06-13T18:46:00.011+02:00

Veckan efter skolslut ägnas åt utveckling. Utveckling av oss som jobbar i skolan. Syftet är en utvecklad verksamhet. En verksamhet vars hela mening är att utveckla våra barn och ungdomar. Utveckling med STORT U alltså.
Hjälp till detta fick vi denna första dag av två kanonföreläsare - Jan Håkansson från Linnéuniversitetet och Thomas Fürth, forskningsledare vid Kairos Future.

Att skriva om föreläsningarna i en blogg känns litet som helgerån. Det finns alldelens för mycket att berätta om för att detta mediaformat ska ge dem rättvisa. Priciplös som jag är gör jag det ändå.
Thomas inspirerade med forskning om skolans utmaningar, utifrån den framtid vi vet så oändligt lite om. Jag har tidigare bloggat om KF:s studie Skola 2021. Han konstaterade att vi, trots att förutsättningar hela tiden ändras, ogärna lämnar de värderingar vi tog till oss under barn- och ungdomstiden. På gruppnivå sägs att det krävs krig eller naturkatastrof för att vi ska förändra våra värderingar. Mot bakrund av det blir studierna av hur man återfinner liknande värderingar hos en stor majoritet av dem som växt upp i samma generation extra intressanta. Generationstillhörighet visar sig ha större betydelse än var man vuxit upp, kön, etnicitet, religion eller ekonomisk status. Vår nuvarande ungdomsgeneration har Kairos Fututre valt att kalla Generation Ordning. En av de saker som är typisk för Generation O är att de har en svag tilltro till framtiden, men det de tror starkast kan förändra framtiden är - Skolan. Det nya drömyrket är inte längre programledare eller annat jobb i media, det är civilingenjör. Detta ger MEJ en stark tilltro till framtiden.

Jan Håkansson hade en helt annan approach. Hans föreläsning var en gedigen genomgång av aktuell skolforskning. Om Fürth var inspirerande så är beskrivningen av Håkansson - rejäl och klart förankrad i det han talar om. I skolan har vi många föreställningar om vad som har betydelse för elevers lärande, och Håkansson visade med önskvärd tydlighet att somt av det vi tror har betydelse i verkligheten har väldigt ringa betydelse. Han visade också vad som faktiskt har betydelse. Den absolut kortaste versionen av hans föreläsning är att säga att inget har så stor betydelse som lärare. Men inte vilka lärare som helst. "Effektiva" lärare sägs ha lärandevinster upp till fyra gånger så stora som de minst effektiva lärarna. Vad gör då den effektiva expertläraren? Detta kan sammanfattas på många sätt - ett av dem är att säga att det kan 1. Identifiera väsentligheterna i sina ämnen 2. Leda lärande genom klassrumsinteraktion. 3. övervaka lärande och 4. Ge feedback.

Oerhört intressant är också vad de elever som når stor framgång i sitt skolarbete kännetecknas av - 1.Intellektuellt engagemang 2.Positiva attityder till lärande 3.De förstår betydelsen av ansträngning 4.De har känslan av att vara en lärande individ. Inget av detta är medfött. Allt av detta kan skolan hjälpa eleverna att utveckla.

Skolan ska inte bara arbeta efter beprövad erfarenhet utan också på vetenskaplig grund. Vetenskaplig grund som hjälper oss att utvecklas. För att vi i vår tur ska stötta elevernas utveckling. Utveckling med stort U.

Grand finale

2011-06-10T12:14:00.009+02:00

Sitter ner efter en härligt hektisk dag. Grand Finale - avslutningshögtid för 265 flitiga, kreativa och fullkomligt underbara elever. Himlen visade sig från sin bästa sida och värmen medförde en strykande åtgång på vatten, allt under elevernas uppträdanden. Reportage med fina bilder från Kuriren här, Här hittar du ett filmat inslag från Tv 24Norrbotten.
Jag kan undra om det finns något roligare och tacksammare jobb än att vara rektor för Ormbergsskolan. Vi ser tillbaka på ett år fyllt av framgångar för våra elever. De synbara resultaten är den goda kamratskapen och deras månande om varandra, de (som vanligt) mycket goda resultaten i Nationella proven och andra diagnoser vi gör. Både elevernas och föräldrarnas enkätsvar vittnar om samma sak. "Toppenskola, med toppenpersonal", "Vi är jättenöjda", "Personalstyrkan känns stabil och trygg" och "Kanonpedagoger" är några av de kommentarer föräldrar lagt till i enkäten.
På en skola med så många elever händer det både roliga och tråkiga saker. Konflikter som ska lösas är vardag och olyckor händer emellanåt, om än inte ofta. En dag som den här är det dock de roliga händelserna man kommer ihåg. Några höjdpunkter har varit fyrornas deltagande i Schack-fyrans riksfinal och att Skogens fritids får kommunens arbetslagsstipendium. Arbetet med att ta över skolrestaurangen och invigningen av Guldkrogen kommer vi alla ihåg. Ett härligt miljöarbete avslutades med Öppet hus i oktober och Bergets musikprojekt "Flygande mattan" är också fina minnen. Dock är det ändå vardagen som tagit mest plats och betytt mest för elevernas utveckling. En vardag är alla föräldrar är barnens viktigaste personer och där barnen också betyder mycket för varandra. Störst betydelse för elevernas utveckling i ett skolperspektiv har dock utan tvekan alla våra duktiga lärare. Ett stort och känt tack till elever, föräldrar, lärare och alla andra som jobbar på skolan för ännu ett framgångsrikt år. På måndag laddar personalen om för att fundera på vad vi kan göra ännu bättre. Ha en underbar sommar!

Barnens röst om Sveriges bästa lärare!

2011-06-07T19:52:00.006+02:00

En av barnens starkaste röster - KP, inbjöd till webbtävling - Vem är Sveriges bästa lärare? Nomineringarna blev så många att man valde att rätt och slätt publicera hela långa listan på duktiga och omtyckta lärare, utan att kora någon enskild. Här hittar du hela listan. Bidragen är fantastiskt seriösa och utan att ha vetenskaplig evidens så tror jag att man av motiveringarna kan förstå vad elever tycker är viktigt.
Glad blir jag när jag läser den. Inte minst eftersom två av de 10 Luleå-lärarna finns på min skola - Ormbergsskolan. Grattis till båda två!! Här publicerar jag elevernas motiveringar:

Gunilla Ulefors: Hon är kreativ, och när vi skulle byta platser i klassrummet ordnade hon så att man kan få hjälp vid ett bord samtidigt som alla ser lärarens undervisning. Gunilla läser en bok för oss som inte alls skulle vara bra annars. Hon läser med en sådan inlevelse. Hon förklarar så att man förstår, hjälper när man behöver. Och hon är jättebra när vi ska skriva berättelser. Hon gör alltså så att man förstår. Hon är snäll, men ändå bestämd. Hon gör så många roliga saker med oss, hon får ett tråkigt ämne att bli roligt. Jog kommer alltid att komma ihåg hennes läsförmåga och hennes engagemang och allt det hon lärt oss. Och hennes sätt att hjälpa.

Helena Lindgren: Min lärare Helena ska bli Sveriges bästa lärare, om ni frågar mig. Hon undervisar i historia, engelska, drama och religion. Hon hade första lektionen med oss i fyran och hon blev genast min favoritlärare. Det var historia och hon berättade om stenåldern och vi skulle rita teckningar till. Det som skiljer henne från andra lärare enligt mig är att hon har en otrolig inlevelse när hon berättar. Hon får en att tro att hon själv har varit med om allt hon berättar om - som att leva på istiden till exempel. helena är sträng när det behövs men hon har ALDRIG någonsin skrikit eller varit argare än nödvändigt. Hon är rättvis och gillar att skoja och skämta. Och när hon läser högt eller berättar om någonting, får hon alltid hela klassen att tycka det är intressant. Det, och så mycket mer, gör henne bäst på att lära ut. Hon är snällast för att hon bryr sig om eleverna och hoppas det ska gå bra för dom.

Är stolt både över dessa (och andra) lärare och de eleverna som skrev detta.

Teknikveckan 2011

2011-06-01T19:45:00.001+02:00

Efterlängtad, rolig och lärande. Här är bilder från årets upplaga av Teknikveckan.

Frågor om entreprenörsskap

2011-06-01T17:03:00.005+02:00

Med sällskap av solen cyklade jag hem till några dagars ledighet. Ser fram emot en helg tillsammans med mina närmaste och käraste, inklusive nytt barnbarn.

Dagen som jag lämnar bakom mig har varit både produktiv och lärorik. Förmiddagen tillbringade jag med begåvade pedagoger. Tillsammans (jag var dock mest hejaklack) gick vi igenom höstens schemaförutsättningar och lyckades få till en bra grund inför fortsatt arbete. Ett bra schema är en nog så viktig ingrediens för elevernas lärande.

Eftermiddagen var av det mer lärande slaget. Blev intervjuad av Kent Nilsson från LTU. Kent forskar om vad intraprenadformen kan betyda för skolans utveckling. Intervjun var av den sorten som får en att vända ut och in på vad man egentligen tänker, och vad man menar med det man tänker. Hur lätt är det att vara entreprenör och samtidigt använda ett entreprenöriellt ledarskap? Och hörni - vad är egentligen entreprenörsskap? Och vad betyder entreprenörsskap i en offentlig verksamhet som skolan? Kan entreprenörskap frodas av kontroller? Hindrar eller främjar god ekonomi entreprenörskap? Varför ska vi överhuvudtaget jobba med ett entreprenöriellt förhållningssätt? En sak är helt klar, alla människor har drivkraft, vilja och förmåga. Om vi väljer att se på varandra som personer med allt detta, då öppnar vi upp för nya kreativa lösningar, ansvarstagande medmänniskor och ett bättre socialt klimat. Det vill åtminstone jag bidra till.

Äntligen LGR 11 i handen!

2011-05-24T19:14:00.003+02:00

Igår var det lilla julafton på skolan. Efter låååång väntan kom brevbäraren med paketet vi alla väntat på. Det som innehöll våra nya läroplaner. Efter att ha läst på nätet, samtalat och diskuterat allt det nya kändes det högtidligt att också kunna hålla alla orden i handen.

Det sägs att den förra läroplanen tog 10 år att implementera. Det kommer att vara annorlunda med den här. Den har varit efterlängtad. Det är oerhört många lärare som har varit delaktiga i processen att ta fram den. Den bygger på samma kunskapssyn som den gamla, och innehållet är framförallt ett förtydligande av den gamla. Det är den första läroplanen sen de digitala verktygen på allvar tagit plats i skolan. Något som även syns i själva implementeringsarbetet. Skolverkets egen Youtubekanal är ett utmärkt medium för detta.

Kanske är det så att tankarna i vår gamla läroplan kommer i bruk först nu när vi börjar jobba efter den nya.

Glädje över lärande och annat

2011-05-20T14:35:00.005+02:00

Lärares engagemang tar sig olika uttryck. Glädjen över elevers framsteg är ett. Mötte igår läraren som hade funderat över hur hon skulle få H att ta steget från att konsekvent använda versaler till att använda även den gemena sorten. Lock och pock fungerade inte. Inte något annat heller. I redogörelsen för hur hon beslutsamt tog itu med saken kunde jag bocka av 1. Tala om vilket målet var 2. Motivera målet 3. Tala om att h kunde nå målet 4. Tala om att hon skulle hjälpa h nå målet 5. Identifiera vad som var svårt 6. Hitta ett vardagssammanhang som h kunde relatera till 7. Skapa en relation. 8. följa upp hs jobb 9. Ge feedback.

Resultat: en fantastiskt välskriven text med "gement & versalt" använt på ett korrekt sätt. En genomglad och genomnöjd H och en, om möjligt, ännu gladare och nöjdare lärarinna.

En härlig skolbild att avsluta veckan med.

Min egen absoluta höjdpunkt har varit helt privat - jag har blivit mormor till en liten Johannes. Jag tänker att detta kan vidga mitt perspektiv även på skolan. Mormorsperspektivet. Det känns bra.

:-)

Schack-nytt

2011-05-16T18:33:00.003+02:00

För några månader sen kapande våra fyror hem en finalplats i Schackfyran. Ända sen dess har våra fantastiska föräldrar och elever jobbat hårt för att få ihop medel i tillräcklig mängd för att kunna genomföra resan ner till Globen. De har sålt surdegsbröd, samlat pantflaskor, sökt sponsorer... Det har gått många timmar att samla pengar och planera. Gissa om glädjen nu är stor över att ha lyckats! Som eleverna säger "Det känns mycket roligare att vi har fått jobba för resan"

För en tid sen intervjuade jag våra sexor. "Vilket är ditt roligaste minne du tar med dej från Ormbergsskolan?" ALLA elever sa samma sak. Tveklöst. När vi åkte med schack-fyran till Globen.

Nu håller vi tummarna den 19 maj. För alla duktiga schackspelare. Här kan du höra dem berätta om resan i ett Nord-nyttreportage

Med evidens som grund

2011-05-15T19:48:00.005+02:00

Tänk om skolans verksamhet var evidensbaserad! utropar idag Karin Bojs på DN-vetenskap.

Ja, vad ska man säga? I skollagens portalparagraf står att läsa "Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" och jag blir knappast emotsagd om jag säger att vår läroplan - Lgr 11 bygger på just vetenskaplig grund. De forskare/teoretiker som kommit att forma det tänk som ligger till grund är bl.a. John Dewey och Leo Vygotskij. De forskade inom de psykologiska, filosofiska och pedagogiska vetenskapsområdena. Karin Bojs vill ta ytterligare steg och beskriver det vetenskapliga fält där modern hjärnforskning, psykologi och pedagogik smälter samman. Hon beskriver spännande forskning som visar att vår läroplan ligger helt rätt, och vi som jobbar i skolan behöver inte huka för debattörer som eventuellt säger något annat.

Ett exempel:

En grupp elever fick läsa olika biologitexter om t.ex. röda blodkroppar. Grupp ett fick läsa igenom texten vid ett längre pass. Grupp 2 fick dela upp läsningen på fyra kortare tillfällen. Grupp 3 fick rita diagram (konceptkartor) över hur saker hängde ihop och grupp 4 fick läsa texten, lägga undan boken och skriva ner vad de just hade läst. Alla höll på lika lång tid. Efter en vecka genomfördes ett prov, men dessförinnan fick eleverna uppskatta hur de skulle klara sig. Hur det gick? Grupp 4 var mest pessimistiska men visade sig klara sig bäst - 67% rätt, medan de som ritade diagram fick 45% rätt och grupperna som bara läste fick 30 % (Grupp 1 och 2 - som klarade sig sämst hade varit mest optimistiska inför testet).

De slutsatser jag utläser av den forskning som redovisas är att elevernas delaktighet är avgörande för lärandet.

Andra lärdomar vi kan göra av de resultat som beskrivs är att fysisk rörelse och kondition har avgörande betydelse. Att både repetition och tester är viktiga delar av lärandet. Att lågstadiebarns resultat i matte hänger ihop med hur de processar antal (föremål). Somt har skolan börjat tillämpa på allvar på senare år (daglig fysisk aktivitet) annat har månne varit på väg ut, men kommer nu tillbaka, om än i en sundare form (prov och tester).

På utbildning

2011-05-11T17:59:00.008+02:00

Jag befinner mig på träff med min rektorsutbildning. Det är inspirerande, arbetsamt, kul, stundtals förvirrande och framförallt lärande.

I hjärnan simmar ännu mestadels osorterade tankar och kunskaper runt och försöker hitta nånstans att ankra upp.

Nya frågor uppstår i samma takt som svaren: Hur kan jag hitta den bästa vägen till framgång genom att ta del av forskning om hur andra skolor nått framgång? Hur ska jag förstå vad som händer i klassrummet - samhällets viktigaste rum - om jag inte hittar tiden att vistas där? Vad är det viktigaste jag gjort det senaste året för att skapa skillnad i verksamheten?

Nya frågor som leder till nya lärdomar.

Och ja, vi har diskuterat ifall skolk ska redovisas i betygsdokumenten. Och nej, vi tycker inte lika. Vi har skolplikt - det räcker alltså inte att nå målen, man ska delta i undervisningen, och utifrån det verkar det självklart att att skolk redovisas. Det finns samtidigt elever som inte orkar komma till skolan för att skolan inte kan möta deras behov, är det då rimligt att markera frånvaron som skolk? Som vanligt är ingenting svart eller vitt.

Tyck till!

2011-05-06T14:02:00.004+02:00

Jag har tidigare skrivit om Aftonbladets "Live-granskning" av skolan.
Där finns nu möjlighet att både tycka till om och betygssätta din skola.
Ta chansen klicka här och rösta & tyck till!

Flygande mattan

2011-05-04T20:41:00.004+02:00

Pedagoger har ofta väldigt många strängar på sin lyra, och när de sen samverkar med alla sina lyror - ja, då blir resultatet därefter. Då räcker inte ordet lysande. Självlysande passar bättre.
De yngsta barnen har under terminen fått ta del av, inte bara sina egna lärares kompetenser, utan också kulturskolans. Till det har deras egna kompetenser lagts till. Med allt detta och en flygande matta tog de sig sen runt i världen. Resultatet blev nya kunskaper, nya tankar och dessutom en underbar teater-saga. Ta en titt!

Att vara glad åt.

2011-05-03T21:04:00.005+02:00

Nej, jag försöker inte skönmåla. Jag känner bara en obetvinglig lust att punkta upp lite fakta:

Antalet elever som når minst betyget godkänt i alla ämnen ökar.

9 av 10 gymnasieelever har behörighet att söka högskola.

Allt fler elever slutför sin gymnasieutbildning.

Lärartätheten har ökat och är nu 8,2 lärare per 100 elever.

Fler än 9 av 10 lärare trivs mycket bra eller bra med sina elever

En majoritet av sveriges föräldrar är mer nöjda än nånsin med sina barns skola

Svenska elever tillhör de som är tryggast i världen

Källor: Skolverket samt SKL

Digitala verktyg i en digital värld

2011-04-30T11:30:00.007+02:00

Denna morgon har jag äntligen färdigställt sista delen av min sista PIM-uppgift. PIM är en stor satsning från skolverket för att lärare och vi andra i skolan ska bli fenor på att använda digitala verktyg. Som alltid när jag lär mig något nytt blir jag varse hur KUL det är att lära sig. IT är dessutom ett lärområde där man så tydligt märker ATT man lär sig. Själv trodde jag att jag var rätt bevandrad redan, men inser att det fanns och finns mycket att lära ännu.

Majoriteten av lärarna på skolan är också igång med PIM-utbildning. Det är bra. För att inte säga nödvändigt. I de nya kursplanerna har varje ämne mål som innebär användning av digitala tekniker och innehåll i undervisningen som kräver både hög kompetens och rätt utrustning på våra skolor. Självklart.

Jag måste också få berätta vad min sista uppgift handlade om - jag gjorde en film om ett skolminne. När vår älskade musiklärare Nisse efter att först ha låtit oss arbeta med och på olika sätt redovisa vår musiksmak, introducerade sin musiksmak - klassisk musik. När vi satt i våra bänkar och håret nästa reste sig av inspiration. Jag ryser ännu av välbehag varje gång jag hör Ravels Bolero - Helst på maxvolym. Musik kan förändra människor och skolan kan förändra människors musiklyssnande. Till exempel.

Lovat vare lovet!

2011-04-25T15:22:00.004+02:00

Påsklovets sista dag. Åtminstone här i Luleå. Andra har större delen av påsklovet kvar.

Själv har jag nyttjat vinterns sista skälvande dagar i fjällen. Närmare bestämt i Tärnaby. Vårt fjällparadis. En vistelse som fått mej att med tillförsikt se fram emot ännu en vinter. Liksom den gett energi och lust att ta nya krafttag för våra elevers fostran och bildning

Det är så det är tänkt. Med loven. En återhämtningspaus som ger energi & ork och nya erfarenheter att fästa nya kunskaper på. Jag hoppas och tror att både lärare och elever fått allt detta.

Ett nytt fenomen har dock uppstått. Lov mellan loven. Resorna är billigare mellan loven. Fjällstugorna likaså. Den här tiden på året är det därför inte ovanligt att flera elever i en klass har åkt på semester. Jag är helt övertygad om att det är både utvecklande och stärkande. Ett problem är det likafullt. Att nå de mål som kursplanerna föreskriver är ingen lek för eleverna. Det kräver både närvaro och hårt arbete. Vi får försöka bli bättre att förklara det. Dyrare resor och fjällstugor är knappast lösningen ;-)

Min bild av skolan

2011-04-14T18:52:00.005+02:00

Så ligger då DN:s sista del i den mycket uppmärksammade artikelserien om skolan på mitt köksbord. Artiklar som väckt reaktioner i såväl sociala medier, lärarrum, vid köksborden som i Konsumkön. Det är bra att skolan väcker känslor och engagemang. Mitt problem är bara att jag inte känner igen mig i den skolvärld journalisten beskriver.

Min bild är denna: Det finns ett djupt och sant engagemang och kunnande bland våra lärare. På min skola - som ingalunda är unik - jobbbar vi stenhårt med behöriga lärare. Vi har tydliga styrdokument som t.om. eleverna är insatta i. Kommunpolitiker lägger sig inte i vårt statliga uppdrag om hur och vad vi ska undervisa. Och. Vi har goda resultat. Mycket goda.

Skolforskare världen över säger ungefär samma sak. Bäst resultat når vi om vi jobbar parallellt med fostran och bildning, elevers inflytande förbättrar elevernas inlärning, lärmiljön har betydelse för inlärningen.

Det är min bild. En annan bild än artikelförfattarens.

Några av hans slutsatser delar jag dock. Vi ska satsa på våra lärare och ge dem utrymme, vi ska ha höga förväntningar på våra elever och vi ska ha en likvärdig undervisning=likvärdig skola.

Jag gillar det afrikanska ordstävet "It takes a village to raise a child". Det behövs politiker som skapar förutsättningar (skolan är en av de tre områden som skattebetalarna säger sig gärna betala skatt till), skolledare som stöttar och utmanar, föräldrar som engagerar sig, journalister som skakar om men också lyfter, lärare som kan, vågar och vill. Då skulle de som det egentligen handlar om - våra elever - få den bästa av skolor.

Lärarfokus

2011-04-12T17:43:00.008+02:00

Jag har tidigare bloggat om DN:s artikelserie om skolan. Rubriken för dagen var "Sverige har slutat undervisa. Så förlorade lärarna sitt yrke"

Liksom i tidigare artiklar lyfter han fantastiska exempel på tankar och undervisning blandat med bittra erfarenheter och skrämmande verklighet. Avslutningsvis knorrar han till det med något som med elaka glasögon närmast framstår som konspirationsteorier. Fackförbund såväl som skolverk får sina slängar av författaren. Jag tror att det är bra att fundera och samtala kring det som beskrivs, men som alltid när man läser känslostarka uttryck krävs ett visst mått av kritiskt granskande - här hittar du god hjälp på traven.

Jag tycker att hans bästa träff på spikhuvudet är beskrivningen av vad läraryrket är. Hur viktigt läraryrket är. "Läraryrket är det enda yrke som är både konstnärligt och maktutövande på samma gång. Det finns ingen standardlösing på hur man gör begreppet "tolerans" levande för en grupp elever. Men effekten av lärarens konsthantverk på Kalles kunskaper skall samma lärare betygsätta, vilket kan påverka Kalles väg i livet". Eller "Dramaturgin gjorde tydligt att det är Läraren som allting hänger på."

En osökt koppling blir i det ljuset kravet på högre lärarlöner. Snittet i OECD ligger på månadslönen 33 661:-. I Sverige ligger vi på 26 549:-

Eleverna är vårt fokus men för att de ska få den bästa skolgången måste vi sätta lärarna i fokus.

Vill även passa på att slå ett slag för två nyfödda skoldebattskanaler - Skolraset (en s.k. livegranskning som drivs av Aftonbladet) samt Skollyftet (som drivs av utvecklings- och debattglada lärare). Kommer att följa dem båda med stort intresse.

Ovanlig undervisning

2011-04-11T19:34:00.005+02:00

Kanske finns det inte något som heter "vanlig undervisning". Det låter litet förminskande. All undervisning är viktig undervisning. Men iallafall. Det känns spännande och litet extra utmanande när vår skola på ett eller annat sätt blir utvald till litet mer "ovanlig undervisning".

Matteprojektet har jag nyss bloggat om. En chans att spetsa till våra goda matteresultat ytterligare.

Ung skärgård är ett annat spännande, om än litet mindre projekt. Tillsammans med gymnasiets elever får våra 4-6:or på ett mycket handfast sätt lära känna vår fantastiska skärgård plus att lärarna får en förnämlig kompetensutveckling.

I samarbete med bl.a. Riksteatern är sexans elever involverade i ett projekt kring filosofiska samtal. Under ledning av kunniga och engagerade människor får de utveckla nya förmågor och kunskaper.

Energifallet är ytterligare ett aktuellt projekt, där vi som en av 5 skolor i hela Sverige får vara med och utveckla skolors miljöarbete tillsammans med bl.a. SNF och energimyndigheten.

För att nämna några.

på skolgården regerar våren!

2011-04-08T15:16:00.009+02:00

Från mitt arbetsrum har jag en fantastisk utsikt. Den del av skolgården som en stor del av dagen fylls av våra sex- och sjuåringar.

Därute regerar just nu våren. Nya lekar och nya lekmönster blir synliga. Asfalt, sand och gräs skapar andra leksignaler än snöhögar och isbanor. Barnens röda kinder och blöta sockar är ett årligt återkommande inslag.

För några månader (som känns som ett ögonblick) sen, var våra sexåringar alldelens nya i skolans värld. Nu är de hemtama och har stärkt både kropp och självkänsla och vi vuxna är i full färd med att planera inskolningen för nästa års förskoleklass. Årets kommer att bli en fantastisk förebild för den kommande.

Lärarlegitimation och mattesatsning

2011-04-06T18:27:00.007+02:00

Besökte skolverkets hemsida för att blogga litet om den nya förordningen om lärarlegitimation som äntligen är offentlig. En mycket kort genomläsning säger mig inget nytt annat än att fritidspedagogernas behörighet regleras. Med komplettering kommer många att få behörighet att undervisa i bild, idrott, musik, hk och moderna språk för de lägre åldrarna.

Jag hittar istället riktigt spännande läsning här. Regeringens utdelning av medel för lokala satsningar i matematik. Gissa vad. Två skolor i Luleå har fått medel. En av dem är Ormbergsskolan (Den andra är Furuparksskolan). Våra mål med satsningen är

- Att vi tidigt ska upptäcka elevers styrkor och svårigheter gällande den matematiska utvecklingen

- Att vi genom en utvecklad matematikundervisning ger alla barn stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt.

- Att alla lärare i all matematikundervisning har kursplanen i fokus.

Debatt! Igen!

2011-04-05T19:23:00.005+02:00

Motvilligt låter jag mig imponeras av upptakten till Maciej Zarembas debattartiklar om svenska skolan. Söndagens"Så vandaliserade kommunen en skola" och dagens på temat Så sänkte skolan kraven på läskunnighet

Han målar skickligt upp bilden av en skola i förfall, men med vackra hjältehistorier. Han målar också ut orsakerna till nämnda förfall. Med utropstecken! Kommunaliseringen, flumpedagogik och låga förväntningar.

Han hänvisar till enorma hyreshöjningar de första åren efter kommunaliseringen - 850 miljoner - samtidigt som anslagen sjönk med 4 miljarder. Visst är det skrämmande, och anslagen HAR sjunkit, dock minns vi alla den dåliga offentliga ekonomin under just dessa år, det är alls inte säkert att ett fortsatt statligt styre hade förändrat detta.

Tvår artiklar in i artikelserien finner jag den välskriven men tendentiös - alla talar om skolan i kris, men det är alltid samma, ytterst fåtaliga exempel, som lyfts fram. Exempel som dessutom åtgärdats.

Och ändå. Jag håller med honom. Jag tror den ökade statliga styrningen som vi nu ser är bra för en likvärdig skola. En styrning som samtidigt ökar befogenheter och ansvar för både rektor och lärare (= ökat lokalt inflytande). Jag är övertygad om att hans tes att höga förväntningar ökar resultaten är korrekta. Jag vet också, både från beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund att lärares ledarskap och kompetens är grunden för elevers skolframgång.

Jag noterar bland kommentarer och andra bloggare att skepsisen är stor. Det finns en rädsla för att vi ska ramla i ett annat dike än det Zaremba tycker vi har varit i. Ett gammal dike. Där läraren var auktoritär och inte en auktoritet. Där eleverna kunde skriva vackert och fylldes med fakta, men inte förstod sammanhang och kunde värdera.

Jag hoppas artiklarna inte skapar en positionering i debatten, utan kan föra den framåt. Det är våra elever värda.

April, april

2011-04-01T17:30:00.002+02:00

Ett riktigt kul april-skämt för en skolnörd:

Jan Björklund: "Det är dags att engagera svenska försvaret i den svenska skolan. Det löser skolans problem om våra tonåringar lär sig veta hut. Sommarkurser i tält med mycket mygg och myror är bra för karaktären. Förhoppningsvis kan det även vara bra för försvarets rekrytering. På så sätt slår vi två flugor i en smäll om det skorpar till sig. På sikt kan vi utreda en sammanslagning av officersutbildningen och lärarhögskolan"

Dagens lyft

2011-03-30T19:17:00.009+02:00

Dagens lyft:

Värt att lyfta: Lyssnade till Bodenskolan Fria Emilias rektor Sonja Lundmark idag. En skola med kanske de mest genomtänkta grundstenar jag sett. Jag har tidigare bloggat om deras lilla-syster-förskola Barncompaniet. Fria Emilias statement är "mer än bara en skola". En skola värd att inspireras av.

Lärarlyftet: SKL (Sveriges kommuner och landsting) slår hårt och stadigt fast att det är den enskilda läraren som bär ansvaret för att utbilda sig till behörighet, för att få lärarlegitimation och kunna undervisa i rätt ämne(n), inte arbetsgivarens. (Blir f.ö. lätt provocerad av att det ännu förekommer att man ser behörighetskraven som ett problem. Visst är det en utmaning, men ingenting kan vara självklarare än att en utbildningsorganisation har personal med rätt utbildning för sitt arbete).

(K)lyftor: Det sägs att klyftorna växer och likvärdigheten mellan skolorna minskar. Olikvärdighet när det gäller IT, bedömning, måluppfyllelse... Det är förmodligen som Christian Lundahl, skolforskare säger, att den viktigaste åtgärden för att minska klyftorna är att säkra en likvärdig undervisning.

Ett andra lyft: Det finns SÅ många duktiga människor i våra skolor. Under min eftermiddag på Ormbergsskolan hann jag möta några av dem. Samtal med en specialpedagog om arbete som lett till elevers framsteg, kloka & insiktsfulla föräldrar, lärare i samtal om vad inkludering är, en snickare som inser sin del i elevernas måluppfyllelse, en fröken som kl 17:20 tar tid att beskriva hur hennes arbete med mål och bedömning hänger ihop.

Det är sånt som lyfter mig.

Tjejer typ tov

2011-03-24T18:45:00.004+01:00

Begreppet Feel-good-movie fick plötsligt en ny innebörd.

Orsaken var Ingela Lekfalks nya dokumentär "Tjejer typ tolv".

Tillsammans med andra kreatörer och ett gäng Luleå-tjejer satte hon upp en show med samma titel. En show med hög igenkänningsfaktor för alla som nångång varit tjejer typ tolv, och en stark och härlig bild av just denna grupp. Filmen speglar tjejernas vardag i samband med att de åker på turné i norrbotten med showen. Underbara samtal, kloka funderingar och härliga ögonblickbilder av att vara barn och vuxen i samma kropp. Som:

- Var dig själv! - Vem är det då?

Jag tänker att filmen är ett måste för alla tjejer och killar som är typ tolv, men också alla typ vuxna som finns runtomkring dem. En av mina manliga arbetskamrater sa efter filmen "Inte visste jag att det var så jobbigt att vara tjej". Jobbigt? Så är det kanske. Men det var inte det jag bar med mig. Snarare - vilka tjejer! De får mig att känna ett starkt hopp om framtiden.

Skolan är framtidens framgångsbiljett.

2011-03-22T19:14:00.003+01:00

Katederundervisning, skoluniform, lärarlegitimation, ny skolförordning, 9 A. Även om vi ibland kan lyfta på ögonbrynen över debattsidornas innehåll visar de oss en sak. Skolan är viktig! Skolan är inte bara barnens framtidsbiljett. Skolan är framtidens framgångsbiljett.

Reflekterar därför över om jag har tagit vara på mina möjligheter som rektor och gjort rätt saker just denna dag. En dag som fyllts av samtal om bland annat barnkonventionen, entreprenöriellt lärande, enskilda elever och kommunikation.

Jag har även lagt fram personalplaneringen för läsåret 2011/12. Även om många trådar hänger i luften så är huvuddragen gjorda. Att göra en personalplanering är ett spännande pussel. Går förstås lättare när man har många duktiga pedagoger. Det har vi. Den viktigaste utgångspunkten är barnkonventionen - artikel 3:1 Vid alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet. Det gäller alla beslut i skolan. Det borde gälla alla beslut i samhället.

Om jag verkligen gjorde absolut rätt saker denna dag är osäkert, men de var viktiga.

Ju mer hopp desto bättre!

2011-03-16T20:52:00.002+01:00

"Hopp och framgång hör ihop.

Missmod och misslyckande likaså

Ju mer hopp desto bättre"

Henrik Gustafsson, skolforskare Karlstads universitet

Ledarskap och/eller katederundervisning?

2011-03-13T10:37:00.009+01:00

Inför offentliggörandet av den nya skolförordningen får Jan Björklund tillgång till dagens DN Debatt. Rubriken "Dags för läraren att åter ta plats i skolans kateder" får mej att sätta morgonkaffet i halsen och jag blir tvungen att läsa hela artikeln två gånger innan den landar. Som så ofta får man söka bakom retoriken för att se och förstå.

Utbildningsministern hänvisar bl.a. till forskning där över 2/3 av tiden i svenskt klassrum ägnas åt eget arbete. Han hänvisar till IFAUs forskningsgemomgång över svensk utbildningspolitik (kopplat till arbetsmarknadseffekter) där man bedömer att de ändrade arbetsformerna i skolan är den viktigaste förklaringen till att eleverna presterar sämre. Jag har själv inte satt mig in i IFAUs genomgång i tillräcklig grad, men uppfattar det som att ändrade arbetsformer, enligt studien, kan vara en av flera orsaker till försämrade resultat. Björklunds slutsats är bland annat att "katetederundervisning åter måste bli vanligare i svenska klassrum".

Ordet katederundervisning är känsligt. Vad menar vi med ordet? Menar vi samma sak?

Längre in i artikeln skriver han " Valet av metod för undervisningen är ett beslut som bör fattas av respektive lärare... Lärarledd undervisning handlar inte bara om att läraren ska gå igenom stoffet, förklara, instruera och repetera utan också att läraren har en aktiv dialog med eleverna i helklass där man vänder och vrider på frågeställningar och problem" Gott så! Helt rätt! Här tror jag alla skolforskare är överens. Ledarskapet i klassrummet är grunden. Ledarskap handlar inte om att stå bakom en kateder och föreläsa. Det handlar om saker som kompetens, respekt, självkänsla, mod och engagemang. På Ormbergsskolan finns lärare som föreläser så att "man liksom sugs in" (som en elev uttryckte det). Det finns lärare som "kan förklara så att man verkligen förstår". Jag besöker lärare som har reflekterande och andra samtal med elever så att jag själv blir helt rörd. Jag ser lärare som bedriver undervisning som i hög grad utgår från barnens egna tankar och där grupparbeten får stort och viktigt utrymme. Jag ser en blandning av individuellt och gemensamt arbete. Jag är imponerad av vad jag ser, och jag har siffror på att det leder till hög måluppfyllelse. De lärare jag beskriver har ofta olika styrkor och de har lärt sig att utgå från sin egen ledarstil i undervisningen. Det i sig tror jag är ett framgångskoncept. Jag hoppas (och tror) att den nya förordningen, där man skriver in att "eleverna ska få ett kontinuerligt och aktivt lärarstöd i en strukturerad undervisning" och de medföljande allmänna råden ser till skolans hela uppdrag. Läroplanen innehåller många viktiga mål. "Skolan ska arbeta för att alla elever successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbilding och det inre arbetet i skolan" är ett av dem.

2011-03-11T18:45:00.002+01:00

Kära nån. Ännu en vecka till ända. Just denna har varit ovanligt mötesrik. Möten med mina pedagoger - samtal som ger så mycket energi och tankar och idéer inför framtiden. Slog personligt rekord med 5 medarbetarsamtal samma dag. Alla lika inspirerande. Möten med föräldrar - i måndags hälsade jag förmodligen 6:ornas föräldrar välkomna för sista gången. Möten med både styrelse och ledningsgrupp - samtal och beslut i stort och smått. Möten med barnen på förskolan och eleverna i skolan. Möte med elevråde som gladde sig åt att få en ny "korvkioskketchupmoj" i restaurangen och diskuterade frågan om vilken tid som är optimal att börja sin skoldag. Bland annat. Möte med kollegor och skolchef - ny organisation på gång. Möte med elever på Furuparkskolan som med stor självinsikt och klokhet beskrev hur de ser på att vara delaktiga i sitt lärande - "Det här vi får lära oss om rymden är tillräckligt just nu men man känner att man gärna vill veta mera" , "När man kan orden fattar man vad man lär sig".

Olika möten i olika sammanhang - alla med samma syfte - att skapa bästa tänkbara förutsättningar för barnens lärande och utveckling.

Lärarlegitimation - beslutet taget

2011-03-04T11:30:00.006+01:00

Eftersom riksdagen i onsdags fattade beslut om att införa Lärarlegitimation har jag på allvar försökt sätta mig in i frågan. Jag har läst både riksdagprotokollet och propositionen. Dessvärre vet jag inte om jag blev så mycket klokare. Det här kommer jag fram till:

A. Jag välkomnar stort lärarlegitimation. Det kan inte finnas något självklarare än att samhällets största utbildningsorganisation också säkrar att vi som arbetar i den har rätt utbildning. Det är en ansvarsfråga. Elevernas utbildning är deras framtidsbiljett. Ingenting kan vara viktigare.

B. Det kommer, som i alla övergångar, att bli knöligt. Jag hoppas och tror att skolverket och regeringen nu hjälper oss att jämna ut knöligheterna. Övergångsbestämmelserna är bra men behöver nog kompletteras. Vad händer med de fritidspedagoger som utbildat sig till specialpedagoger? Vad händer med de många lärare och förskollärare (åtminstone här i norr) som inte har någon möjlighet att få en fast tjänst? Hur ska de kunna godkännas? Hur får de sitt introduktionsår? Vi har många lärare och förskollärare som har springvikarierat i flera år. Hur kan kommunerna säkrat upp medel till kompetensutveckling? (Lärarlyftet 2, vars syfte är en anpassning till de nya reglerna, startar om ett år). Vad händer på alla små enheter (Nästan alla skolenheter i Norrbotten är relativt små) med alla små ämnen - hur kan vi få rimliga tjänster när bara ett fåtal skolor har heltidstjänster inom vissa ämnen?

C. Aldrig har det varit så tydligt att lärarutbildningen måste hänga ihop med uppdraget. Det är bra att man gör många förändringar på en gång (lärarleg, lärarutbildning, skollag, läroplan) samtidigt. Det borde öka möjligheterna för att de ska stödja varandra.

D. Just nu arbetar skolverket intensivt med organiserandet. Över 200.000 lärare kommer att ges legitimation det närmaste året. Man arbetar också med frågor som hur många poäng det kommer att krävas i olika ämnen för att få ut lärarlegitimationen. 40.000 lärare bedöms behöva komplettera sin utbildning. Verket presenterar inom kort detta. Jag känner mig ganska trygg eftersom vi i flera år arbetat för att lärare bara ska undervisa i de ämnen man har behörighet och kompetens för. Ganska.

Sol, barn, glada nyheter och goda samtal

2011-03-01T21:23:00.004+01:00

Sportlovets andra dag erbjöd inte bara sol och glada fritidsbarn. Den bjöd också på en uppskattad delegation. Med sig i väskan hade de en ritning över en "ny" skolgård. Utifrån barnens tankar hade landskapsarkitekten ritat fram både utmaningar, möten, lust och lärande. Som bonus blir det också en fin lekställning till förskolan.

Detta efter en lika uppskattad samtalsstund med pedagoger på Lulsundets förskola och Ida Apelmo. Ida har läst människorätt och praktiserar nu på Röda korsets diskrimineringsbyrå här i Luleå. Hon kommer att hjälpa oss att revidera vår Likabehandlingsplan. Vi hamnade i spännande samtal om normer och att bryta normer, vi synliggjorde våra egna "fula" fördomar och funderade på hur vi kan jobba med dem. "Normer är det som är osynligt" sa Ida - och vi funderade. Men just så är det. Det som inte behöver uttalas är det som är norm. Vi säger damfotboll när damer spelar, men bara fotboll när herrar gör det. Hon visade oss barnbokspaketet med böcker som utmanar normerna. Där det inte behöver uttalas att per sitter i rullstol eller att Fia bor med sina två mammor. Det bara är. Vi vill skapa ett öppet klimat där normen är att vi får vara den vi är. Det är i förskolan allting börjar.

Grattis År 4

2011-02-26T15:13:00.003+01:00

Nu måste jag få skryta igen. Våra fyror har än en gång tagit sig till final i schackfyran. Vi är så himla stolta över dem. En finalplats finns beredd i Globen i den stora sverige-sammandragningen i maj.
Schack är ett fenomenalt sätt att utveckla förmågor. Det finns det forskning på. Mer och mindre seriös. Den forskning som finns menar att schackspel utvecklar många kognitiva förmågor som rationellt tänkande, slutledningsförmåga, att tänka i mönster etc. Spelande sägs också utveckla sociala förmågor som koncentration, kommunikation och självförtroende.
Jag tycker att det verkar mycket rimligt och är så pass nyfiken att jag tänker ta reda på mer.
Med mitt nyvakande intresse för amerikanska skolor hittar jag flera skolor i New York som använder Schack-spelandet i sin undervisning. Roberto Cemente School i New York (vars statement heter "Preparing our kids for a bright future") tog in detta i den specialpedagogiska undervisningen. Inte nog med att man fångade in flera av de barn som hade stora inlärningssvårigheter och såg stora framsteg även i läsning och matte, man menar också att man minskade antalet bråk och diciplinära åtgärder med 60%.
En fyraårig studie i Pennsylvania där ungdomar i 14-15års ålder fick välja på tillvalsaktiviteter som Drakar & Demoner, databaserad problemlösning, självständiga studier, kreativt skrivande och schack kom man fram till att Schackspelarna förbättrade sina totala skolresultat med över 17% medan man i övriga grupper förbättrade dem med drygt 4%.

"Where minds grow strong"

2011-02-21T16:45:00.005+01:00

De senaste dagarna har jag varit på resa. Ledighetsresa. Turen gick till New York. Staden som vi alla har en relation till tack vare de tusentals filmer som visar miljöer vi har lärt oss känna igen.

New York är en kaxig stad. Härligt kaxig. Allting börjar ju i skolan. Kanske också denna stads kaxighet?

Var vi än går så poppar det upp en till synes oansenlig skola eller förskola. Skolgårdar finns det inga, och det skulle man ändå inte haft nån nytta av eftersom skolvärdskap inte ingår i lärarnas jobb. Det är private och public schools om vart annat. En sak har de gemensamt. De har alla ett statement. Vad sägs om " Where minds grow strong"? Eller kanske "Professional development - changing times". En skola i Harlem presenteras som "Where unique learners discover their gifts".

Jag blir upppiggad av kaxigheten. Det talar om att skolan är viktigt. Även av den amerikanska skolan har vi mycket att lära.

Entreprenörskap

2011-02-15T17:16:00.005+01:00

Entreprenöriellt lärande. Ett ord som man behöver träna på att uttala. Viktigare än själva uttalet är dock vad det betyder. I skolan. För barnen. I vår nya samlade läroplan LGR11 finns ordet med en gång. Dock återfinns själva andemeningen många gånger. Beskrivet som kreativitet, ansvarstagande, initativkraft, självtillit, samarbetsförmåga och nyfikenhet. Alltihopa viktiga kompetenser. För framtiden. För nuet.
Idag har vi samtalat om vad det betyder i fritidshemsverksamheten och i förskoleklassen. Det blev ett engagerat och engagerande samtal. Om allt ifrån vikten av att barn själva kan torka sig i rumpan till att hitta sina personliga drivkrafter.

Delaktighet och LPP

2011-02-10T18:56:00.004+01:00

Det finns de som påstår att det blir överflödigt att göra Lokala pedagogiska planeringar när vi fått vår nya samlade Läroplan, LGR 11.
Jag förstår inte tanken. Jag förstår inte ens varför man tänker tanken.
Med IUP-processen och de Lokala pedagogiska planeringarna fick vi ett fantastiskt verktyg för att öka elevers delaktighet i sitt eget lärande. Varför skulle man vilja ta bort det?
Jag håller på med ett undersökningsarbete där jag vill leda i bevis att de Lokala pedagogiska planeringarna faktiskt har ökat elevernas förståelse för skolarbetet och därmed inflytandet och ansvaret för sitt lärande.
Idag testade jag en enkät på våra femmor. Jag var orolig att frågorna skulle vara för svåra. De tyckte de var lätta, fast några undrade om de verkligen måste skriva kommentarer till alla 7 frågorna. Det behövde de inte.
Enligt deras svar är jag inne på rätt spår. De inte bara känner till målen, de tycker att de förstår dem. Dessutom får de chansen att vara med i både planering av undervisning och bedömning. I kommentarsfälten skrev de bl.a. "Lärarna burkar först prata och sen ta in frågor och åsikter", "Läraren tar alltid till sig våra åsikter om den hör dem - annars svarar den inte", "ibland bedömer vi våra egna arbeten för att man och läraren ska se vart man ligger"

9A

2011-02-07T20:46:00.002+01:00

Har nu sett två avsnitt av dokumentärserien 9A.
Jag sympatiserar med idén som programmet bygger på. Lärare är viktiga! Stavros sammanfattade det på ett måhända utmanande sätt "De här ungdomarna är inte dumma. De är oinspirerade och omotiverade"
Jag är full av beundran för Malin, Jonny och de andra lärarna som modigt vågar visa upp sina misstag och i allas blickfång låta sig coachas av andra lärare. Det är en effektiv väg till sant lärande. Prova, få respons, reflektera, prova igen...
Vi andra har inte dessa "super-lärar-coacher" att använda oss av. Men jag tror att vi kan använda varandra som coacher. Genom att släppa in andra i klassrummet och reflektera tillsammas kan båda utveckla sin lärarpraktik. Jag har som rektor också en viktig roll att ge respons och ställa frågor i syfte att utmana och utveckla. Det övar jag på. Tillsammans med våra "superlärare".

Körlings ord

2011-02-07T17:51:00.003+01:00

6 av skolans pedagoger har fått ynnesten att lyssna på Ann-Marie Körling. Fulla av både beundran och inspiration bubblar de över av entusiasm.
Jag blir både glad och litet avundsjuk. Har följt hennes bloggningar och krönikor rätt länge.
Kreativitet, engagemang, kompetens. I ett paket. Dessutom med förmåga att ingjuta kreativitet, engagemang och kompetens i sina åhörare.

Dåliga mattekunskaper = Dålig privatekonomi

2011-02-05T10:03:00.002+01:00

Från hela mediasverige rapporteras idag om Finansinspektonens studie som visar på konsekvenserna av en otillräcklig matteundervisning. Dåliga mattekunskaper drabbar människor på många sätt, inte minst privatekonomiskt. I studien slår man även fast att det kan vara mycket svårt att ta igen dessa kunskaper senare i livet.
I ljuset av försämrad måluppfyllelse finns det all anledning att se allvarligt på detta.
Matematiken får nu en starkare ställning i förskolan - i läroplanen slår man fast att vi ska ta tillvara barnens inneboende lust att lära (bl.a. matematiska sammanhang) bättre än vi gör idag.
I skolans samlade läroplan är det mycket tydligt i kursplanerna vilka områden vi ska lägga fokus på. En måhända bitter insikt är att vi i allt för hög grad har fokuserat på att eleverna ska nå de lägsta målen. Det är med stor sannolikhet också så att många har väntat för länge med att introducera delar av ämnets innehåll. Sånt blir det ändring på nu.
En viktig del av förändringen måste också bli att - som vi gör på Ormbergsskolan - låta de som är utbildade mattelärare vara de som har hand om undervisningen. Är du utbildad Svenska/So-lärare ska du inte undervisa i matte och tvärtom. Så är det i allt för hög grad idag.

Kunskapskraven klara

2011-02-03T20:45:00.004+01:00

För vilken gång jag skriver om saken vet jag inte. Vår nya läroplan. Inte första ialla fall. Idag blev den äntligen klar. Ja. Just idag fattades beslutet om den sista återstående delen - kunskapskraven.
Just idag har jag dessutom, tillsammans med 499 andra lärare och rektorer, varit på skolverkskonferens i syfte att bättre förstå denna nya samlade läroplan.
Min snabbrecension är att den blir bara bättre och bättre ju mer jag sätter mig in i den.
Den andas förväntningar och framtidskompetenser. Den klargör utan att detaljstyra.
Jag tror att skolan och därmed framtiden blir bättre med vår nya läroplan.

Nolltolerans mot mobbning!

2011-01-29T12:08:00.003+01:00

Skolverket har lagt fram en rapport med slutsatsen att ingen av de stora och mest kända antimobbningprogrammen håller måttet. DN berättar idag om granskningen.
Detta är en fråga som verkligen engagerar oss som jobbar i skolan, föräldrar, elever och också övriga samhället. Trots det så händer det dagligen att elever kränks, trakasseras och diskrimineras. Det jag vill ha sagt med det är att det inte är någon lätt fråga.
På Ormbergsskolan försöker vi hela tiden utveckla och utvärdera vårt arbete. Vi har genom åren låtit oss inspireras av MOMBUS, Farstamodellen, skolmedling, Friends och andra modeller, och för ett par år sedan bestämde vi att vi skulle fördjupa oss i de modeller som används över landet och förhoppningsvis hitta den ultimata - den som på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet verkligen skulle fungera. Vi drog måhända inte lika långtgående slutsatser som skolverket, men vi fann att det inte går att anamma en färdig modell och sen tro att problemet med mobbning skulle vara puts väck. Vi fortsätter därför med ett idogt arbete som bygger på lärarengagemang, en organisation där alla barn är allas barn och där de vuxna ska vara närvarande och ha koll, en nära samverkan med föräldrar, olika former av elevengagemang - där elever turas om att ha extra ansvar för kamraters trivsel och trygghet. Kunskap om hur mobbning fungerar är oerhört viktigt. Därför avsätter vi varje termin minst ett tillfälle där alla får kompetensutveckling. Att eleverna trivs i skolan, att de känner sig sedda och delaktiga, att de förstår varför de är i skolan är också viktiga faktorer för frånvaron av mobbning. Allt hänger ihop. Vår likabehandlingsplan ligger till grund för arbetet. Om vi har en mobbningsfri skola? Tyvärr inte, däremot har vi nolltolerans mot mobbning. Olika typer av konflikter uppstår alltid, även mobbning. Men när de uppstår ser vi till att de blir lösta.

Elevdemokrati - ja tack!

2011-01-27T21:07:00.005+01:00

Nu har jag halva min utbildning i rektorsprogrammet avklarad. Skoljuridik med tentamen som examination var härligt nyttigt. Härligt att känna att man lär sig och utvecklas. Nyttigt att fördjupa sig i hur lagar och paragrafer utgör ett skydd för barns rätt.
Halvvägs in i mål- och resultatstyrningskursen inser jag att även här har jag massor att lära. Det är skönt att kunna böja på nacken och säga "det där visste jag inte" och ännu skönare att sträcka på den och tänka "Nu lärde jag mig något".
En av mina reflektioner är hur viktigt det är att våra barn och ungdomar får känna detta - det är OK att inte kunna, liksom glädjen att känna att man lär sig och utvecklas.
Andra reflektioner är hur utsatt man kan känna sig i elevsituationen. Lärare som styr och ställer utan att man ibland riktigt förstår vad mål och mening är.
Våra kursledare är underbara - de lyssnar in vad vi kan sen förut, ser också oss som resurser. Backar och planerar om när vi tycker att det går för fort eller för fel. Elevdemokrati när den är som bäst.
På hemvägen ringde UR och hade uppmärksammat elevdemokratiarbete som pågår i klassrummen på Ormbergsskolan. De hade litet funderingar på att visa upp det i ett kommande utbildningsprogram. Fortsättning följer...

Från nappar till appar

2011-01-21T11:05:00.003+01:00

Befinner mig på utvecklingskonferens med ett antal rektorskollegor från Luleå. Åsikterna är lika många som insikterna. I mångt är vi ense. I annat är mångfalden av åsikter stort - precis som det ska vara. Vi konstaterar åter igen att skolan i huvudsak kan beskrivas som analog, medan våra elevers vardagsrum i högre grad är digitalt. Världen förändras och skolan med den. det är spännande att vara del i den utvecklingen. Slutsatsen är hursomhelst att mötet mellan människor är den kosmiska kraften för allt lärande, så vilka verktyg vi än använder får aldrig tekniken stå över denna sanning. Tekniken ska istället vara ett medel för möten.
Vi har också fått möta vår nya skolchef. Vår gamla skolchef var mycket bra - han satte många viktiga frågor på dagordningen. Nu har vi en ny - det tisslas litet om vilka förväntningar vi har. Vi är helt eniga. Vi ser med både glädje och stort förtroende fram emot att få utveckla skolan i Luleå tillsammans med henne. Välkommen Carina Pettersson-Hedman!

Guldkrogen invigd

2011-01-14T11:44:00.006+01:00

Vi har invigt en Guldkrog! Vår egen! Sen vi tog över driften av måltidsverksamheten har vi - personal och elever - arbetat med att omforma vår matsal till en restaurang. I elevrådet har vi funderat på vad som skiljer en matsal från en restaurang. I en restaurang ska det vara mysigt, god mat, trevlig miljö och gärna trevliga människor. Sen ska ju en restaurang ha ett namn. Efter en rejäl process valdes namnet Guldkrogen. Vid invigningen fick barnen välja mat - tacos och pizza. Vår fantastiska kökspersonal med Carina och Carina i spetsen gjrode som vanligt ett jättejobb. Efter lunchen hade vi en invigningscermoni där Emil fick äran att symboliskt skära den blommiga falukorven mitt itu - under högljutt stöd från övriga elever och personal. Johan Åkesson och Gustav Nyström från LF-basket berättade om hur oerhört viktig maten är för dem och för alla andra. Vår nya skollag har skärpt kraven på skolmat. Den ska inte bara vara avgiftsfri för barnen, den ska även vara nyttig. Vi skärper kraven ytterligare. Mat ska vara en helhetsupplevelse - den ska vara gratis, näringsriktig, god, se trevlig ut, den ska serveras i en trevlig miljö och i restaurangen ska alla - barn och vuxna ha ett trevligt bemötande. Då äter barnen och mätta barn lär sig lättare. Mycket lättare. Att satsa på skolmaten är en investering för framtiden. Fina reportage i både NSD, Kuriren och TV24 gjordes från Guldkrogens nyingivning.

Fördjupning

2011-01-11T19:19:00.003+01:00

Har befunnit mig isolerad med min förskolepersonal i två dagar. Är precis utsläppt i verkligheten. Imorgon ska vi bevisa oss. Bevisa att allt vi sagt dessa två dagar var allvar och på riktigt.
Vi har hunnit fördjupa oss i vår reviderade läroplan och nya skollag, vi har formulerat vår gemensamma barnsyn, vi har löst, om inte världsfreden, så en hel hoper av pedagogiska problem, organisatoriska utmaningar och strukturella frågor. Det finns fler. Men de får vila till sig ett tag medans vi sjösätter vår löften och lösningar.
Redan i september gav föräldrarna oss klartecken att stänga förskolan i två dagar för att kunna ha dessa utvecklingsdagar. Vi hoppas att vi inte ställde till det för dem. Tack! Ni är guld värda! Lovar att våra dagar ska komma barnen tillgodo!

IT-välsignelse

2011-01-09T14:58:00.003+01:00

I lördagens DN publicerade Helena Bross och Ulla Föhrer en debattartikel med rubriken "Elever med läshandikapp diskrimineras i grundskolan".
"Kryp uppför trappan, du får en rullstol när du kommer upp" skulle knappast någon säga till en elev med rörelsehinder. Men när det gäller läshandikapp är det alls inte samma självklarhet att få hjälpmedel. Trots att det idag, inte minst med IT-stöd, finns rätt gott om adekvat hjälp att få.
Att ha tillgång till det skrivna ordet är inget mindre än en demokratifråga. Det är ett sätt att förstå sin omvärld och sig själv. Det är ett sätt att bygga sin självkänsla. Tyvärr leder bristen på tillgång till det skrivna ordet till motsatsen - utanförskap, låg självkänsla, svårigheter att förstå och ta till sig kunskap...
Det är ingen tillfällighet att så stor del av timplanen utgörs av ämnet svenska. Språket inklusive skriftspråket är grunden för elevernas utveckling.
Att forma bokstäver på datorn är så mycket lättare än att forma dem med pennan. Ändamålsenliga stavningsprogram. Med talsyntes eller digitala böcker kan man läsa både egna och andras texter med öronen. att spara ner anteckningar från whiteboarden låter sig lätt göras med modern teknik. Vi har ingen ursäkt.

Nu ÄR det skola 2011

2011-01-02T19:14:00.005+01:00

I flera år har vi nu pratat, läst om och jobbat med begreppet "Skola 2011".
Efter många, många år av samtal, diskussioner, motioner, utredningar, propositioner och någon promemoria har riksdag respektive regering fastställt ny skollag, nytt betygssystem, ny läroplan och kursplan, gymnasiereform och förtydligad läroplan för förskolan.
I stort sett allt detta sjösätts och blir allvar 2011.
Fort har det gått. För fort säger en del. Kanske är det så. Jag väljer dock att se det positivt. Jag tänker att alla dessa refomer faktiskt bygger på samma kunskapssyn och samma människosyn som den gamla skolan. Med de nya styrdokumenten får vi hjälp att tolka även de gamla.
Att skollag och läroplan kommer samtidigt borgar också för att defaktiskt hänger ihop.
Att det går undan innebär också att vi ute i skolorna tvingas upp på tå för att få en likvärdig skola.
2011 - året då fokus hamnar på skolan. En bättre skola.
Mot framtiden!!

Snart är glada julen slut...

2011-01-02T19:13:00.002+01:00

Vill först bara dela med mig av lite skön lucia-stämning från Kevalins film-klipp.

Klart med betyg från År 6

2010-12-22T15:20:00.003+01:00

Så blev det då bestämt. Det BLIR betyg från År 6. Som ett av de sista besluten för året fattade riksdagen det länge väntade beslutet.
Betyg är en fråga som får mångas känslor att svalla. Själv tillhörde jag dem som på 70-talet bar rockknapp med "Betygsfri skola", och vilt diskuterade saken med mina stofila lärare (som tyckte att det var nödvändigt med betyg).
Jag har fortfarande inte ändrat mig. I ett avseende. Det betygsystem som då fanns är jag fortfarande emot. Däremot ser jag nästan bara fördelar med att fortsätta på den inslagna vägen, med att ge feedback genom skriftliga omdömen, utecklingssamtal etc. Med betyg kan vi bli ännu tydligare. Men betyg får aldrig tränga undan den IUP-process som vi nu börjar få snurr på.
Johan Kant bloggar klokt om betygsbeslutet. Christian Lundahl som han refererar till, kommer f.ö. till Luleå 1 februari. ska bli intressant hur han tänker i skenet av att det verkligen blir betyg. Då är det ju föga konstruktivt att bara vara emot.

Julbrev till våra föräldrar!

2010-12-17T15:42:00.003+01:00

Den 31:a höstterminen i Ormbergsskolans historia har passerat. Det är en stor ynnest att få vara del i att bilda och fostra våra elever. När jag tar mig tid att delta i verksamheten blir jag alltid lika glad över den arbetsglädje och det goda sociala klimat jag upplever.
Varje termin får eleverna svara på frågor hur de upplever klimatet, sin arbetsro, lokaler och andra viktiga saker som berör dem. Vi brukar ha mycket goda resultat, och denna gång var resultatet ännu bättre. 97,5% av eleverna uppger att de trivs bra eller mycket bra på skolan.
Det som inte fått lika goda resultat var deras upplevelse av toaletter och omklädningsrum. Under jullovet pågår därför viss ombyggnation av omklädningsrum och översyn av toaletterna är på gång.
Våra återkommande begivenheter med FN-vecka där vi bl.a. fick uppskattat besök av ungdomar från IVIK-programmet, fackeltåg, skoljogg, lucia, föreställningar och Öppet hus har som vanligt gett extra krydda åt vardagen. Vi planerar för möjligheten att utveckla Öppet hus så att ni som föräldrar ska få ännu bättre insyn i undervisningen.
Inför höstterminen tog vi själva över driften av skol-måltiderna. Det har varit en viktig åtgärd som stärkt vi-känslan i skolan och gett eleverna större inflytande över det som händer i skolrestaurangen. Det blev en hård inkörsperiod för våra ”kockor” men allt eftersom har verksamheten stärkts och den 13/1 blir det nyinvigning av vår fina restaurang Guldkrogen (som barnen bestämt att den ska heta).
När det gäller verksamhetsutveckling vid Ormbergsskolan så jobbar vi på flera fronter. På agendan står bl.a. utveckling av hur vi använder IT-verktygen. Det handlar både om redskapen (datorer, digitala whiteboard mm) och om kompetensutveckling för pedagogerna. Under våren utrustas skolan med trådlöst nätverk vilket underlättar användandet.
Det mesta av utvecklingsarbetet kretsar annars runt den nya läroplanen med kursplaner och den nya skollagen som bl.a. stärker kravet på arbetsro och föräldrainflytande.
Samverkan med er föräldrar är efter lärarnas kompetens och engagemang en av de allra viktigaste förutsättningarna för barnens framgångar. Här är vi på Ormbergsskolan ovanligt lyckligt lottade. Ert engagemang, både i era egna barn, andras barn och skolans utveckling, är ovärderliga. Utöver vardagssamverkan har hösten varit fylld av flera föräldramöten – bland dem finns besök av skolpolis Bertil Sandström, föreläsning av Mats Andersson om internet, beskrivning av IUP-processen, öppet hus och de möten som Lokala styrelsen haft – ett alldelens särskilt tack vill jag rikta till styrelsen som satsat både tid, kunskap och engagemang. Under våren kommer sexornas föräldrar att bli inbjudna till föräldramöten omkring droger och tobak, i samarbete med Tobaksfri duo.

Jag önskar er alla en härlig jul och ett gott nytt år !
Birgitta Tornberg

Vi vill ha mer jul...

2010-12-14T20:24:00.005+01:00

Det går inte att förneka längre. Det är inte ens lönt att försöka hålla uppe ångan.

Kanske är det kylan och mörkret. Möjligen är det vetskapen om att ledighet finns inom räckhåll. En del är säkert det faktum att många har jobbat hårt rätt länge.

Trötthetsfaktorn är hög.

Som tur är är också mysfaktorn hög den här näst sista skolveckan.

Varvat med alldelens vanlig undervisning är det jul, jul och litet till jul på programmet.

Måndagens lussande var succé. På skolan var det femmorna som gjorde jättefina prestationer. Först på skolan sen på Lulsundets äldreboende. På förskolan kom hela gänget intassande som lucior, luciatärnor, tomtar, pepparkaksgubbar och gummor. Alla lika underbart fina, och alla fyllde de våra hjärtan med värme.

Nu återstår julfester, julsjung, jullunch, julpyssel och allting annat som börjar på ordet jul.

(L)ju(v)ligt!

Pisa. Igen. och lite McKinsey

2010-12-08T18:30:00.005+01:00

Som väntat har rapporteringen om Pisa-undersökningen varit omfattande. Både i "gammalmedia" och i bloggosfären.
Visst finns det anledning att vara orolig. Undersökningen visar en tydlig trend. Svenska ungdomars läsförståelse har minskat, inte bara i förhållande till andra länder. De matematiska och naturvetenskapliga förmågorna likaså.
Någon menar att materialet inte bygger på den svenska läroplanen. Skolverket som sammanfattat rapporten menar att det gör den visst. Och det jag läser under exempelvis läsförståelse om att inhämta, sammanföra, tolka, reflektera och utvärdera känns både välbekant och relevant.
Andra säger att det låga resultatet beror på hög andel invandrarelever. Kan ha en viss relevans, men att även den gruppens förmågor minskats, och dessa elever ligger långt under genomsnittet för elever med utlänsk bakgrund i andra länder.
Någon skriver "Är det inte snarast en lättnad att vi inte ligger i samma klass som Sydkorea och Japan". I många sammanhang skulle jag hålla med, men jag kan inte tycka att det är något att stoltsera med att våra elever har sämre läs- matematik och naturvetenskapliga förmågor och kunskaper än de. I andra sammanhang är jag ganska säker på att våra elever presterar bättre än dem. Det är Japan, Sydkorea, Kanada och Nya Zeeland som tillsammans med listettan Finland ligger i topp.
Det finns många intressanta slutsatser i undersökningen. T.ex. vilka faktorer som har betydelse för elevernas resultat. En viktig faktor i Sverige visar sig vara relationen mellan lärare och elev samt det diciplinära klimatet (är det arbetsro t.ex.). Här har en tydlig förbättring skett. Andelen som uppger att eleverna tystnar när läraren säger till har ökat från 57% till 71%. En annan viktig faktor - att elever som upplever att man behöver stöd får det - har ökat från 78% till 82%.
Detta tror jag har stor betydelse för framtida resultat.
En annan liten men pikant faktor är läsförmåga och anvädning av nätet: Det visar sig att svenska pojkar läser på nätet mer än OECD-genomsnittet medan flickorna läser mindre. Elever som läser ofta på nätet visar en bättre läsförmåga än elever som läser sällan. Större är självklart sambandet mellan läsförmåga och hur ofta man läser skönlitteratur. En oroande tendens i det sammanhanget är att sverige utmärker sig som ett land där skillnaden i läsförmåga är starkast kopplad till läslust. De elever som tycker om att läsa tränar självklart mer. Vi vet att läsförståelsen är hårt kopplad till hur man lyckas även i andra ämnen, möjligheten att ta plats i samhället och förmågan att förstå både omvärld och sig själv. Här finns kanske min starkaste oro.
Samma dag som Pisa presenterades Mckinseyrapporten How the worlds most improved schoolsystems keep getting better. Här finns måhända svaren på hur vi går vidare...

pisa visar vägen

2010-12-07T17:23:00.006+01:00

Skulle så himla gärna vilja kommentera den nya PISA-jämförelsen/undersökningen som presenteras idag, men hinner inte eftersom jag strax ska på jul-kul på Teknikens hus med personalen
:-)
Hinner dock förmedla intressant läsning om densamma:
DN idag
SvD här
Skolverkets pressmeddelande
Rapporten
Finns både hopp och mörker. Bifogas även med råd om hur den goda skolan byggs. Återkommer

Guldkrogen. Så det så.

2010-12-06T16:37:00.004+01:00

"Nu måste det bli klart, vi har ju hållit på hela terminen" Tyckte Linnea.
Och det var ju sant, så då räknade vi ihop alla rösterna. Resultatet var glasklart. En övertygande majoritet hade röstat på Guldkrogen.
Det handlar om vår skolrestaurang. Den kommer att bli nyinvigd efter jul. Bättre, mysigare och mer restauranglik.
Den 13 januari smäller det. Då öppnas Guldkrogen.
Någon enstaka elev var tveksam. "Är det inte på krogar man serverar öl" Tyckte Simon.
Någon vuxen var också litet tveksam, hade heller velat att den skulle heta Mat & mys.
För säkerhets skull har vi kollat upp betydelsen. Så här förklarar Wikipedia:
"Krog är från början ett landsvägsvärdshus eller utvärdshus. Krog är numera i allmänt språkbruk (slang) en benämning på restauranger i allmänhet. Möjligen är detta bruk påverkan från danskan, där ordet även i vårdat tal innebär en restaurang i allmänhet"
Så det så. Guldkrogen. Stans senaste tillskott i restaurangbranchen.

Framtidens skola

2010-12-05T11:32:00.002+01:00

Jag har ägnat min söndaförmiddag åt att skriva på en inlämningsuppgift till min Rektorsutbildning. Att jobba och plugga samtidigt är rätt tufft. Men också så oerhört stimulernade. Just denna uppgift handlar om en undersökning jag ska göra hos min kollega Urban på Furuparksskolan. Där vill man gärna veta hur arbetet med Lokala pedagogiska planeringar har påverkat elevernas delaktighet och ansvar för sitt lärande. För att göra det på ett bra sätt får jag tillfälle i att fördjupa mig i både forskningsmetodik, kvalitetsutvecklings, lärande och aktuell forskning.
En av flera forskningsrapporter jag hänvisar till i mitt arbete kommer att vara Kairosfuture rapport Skola 2021. Spännande läsning för en skolnörd. Utifrån ett gediget arbete har man formulerat två framtidsscenarier utifrån ganska vitt skilda perspektiv. vilka kompetenser är det egentligen som kommer att krävas i framtiden? Svaret är kanske att det kan vi inte veta, och då är det det vi ska rusta våra barn för.

Internet - lärorikt, roligt och... farligt

2010-11-30T08:05:00.003+01:00

Internet. Hur farligt är det? Hur nödvändigt är det?
jag tror att båda svaren är nånstans i närheten av - mycket.
Internet är förmodligen vår tids största samhällsförändrare. Internet är en självklar verklighet för våra elever - en av dem beskrev det som sitt vardagsrum.
För en tid sen gjorde vi en utbildningssatsning som gett många AHA-upplevelser. Om just vardagen på internet. En vardag som är både självklar, lärorik, rolig och farlig.
Vi körde den i tre föreläsningsvarianter - en för våra äldre elever, en för personalen och en för föräldrarna. I dagens Kurien finns ett reportage om detta, men tyvärr går det inte att länka till den. Istället kan du ta del av det huvudsakliga innehållet här

Sluta röka!

2010-11-24T20:34:00.004+01:00

Kolla in reportage i TV24norrbotten:
Kloka sjätteklassare på Ormbergsskolan i samarbete med Tobaksfri Duo.
- Vad skulle ni vilja säga till alla rökare och snusare?
- Sluta.

Tobaksfritt

2010-11-22T18:35:00.003+01:00

43% av tjejerna och 36% av killarna i År 2 på på gymnasiet uppger att de röker!!!!!?? Fullkomligt oförståeligt. Ett förslag sprunget ur den vetskapen är att förbjuda rökning före 18 års ålder.

Vår insats är att fostra och bilda barn och unga med stark självkänsla och civilkurage. Som kan tänka själv. Som inte provar att röka bara för att kompisen gör det.
Naturligtvis jobbar vi också med prevention när det gäller just rökning och andra droger. Bl.a. skriver våra sexor kontrakt på att inte börja röka innan de slutar i grundskolan enligt ett beprövat koncept som kallas Tobaksfri duo. På onsdag blir det temadag för våra äldre elever.

För den som inte uppmärksammat det redan, vill jag upplysa om att just nu pågår tobaksfria veckan.

En besparing är en besparing.

2010-11-17T21:20:00.006+01:00

Jag har litet svårt att bestämma mig. Ska jag bli glad eller bestört? Länge har vi nu levt under hotet om en 2%-besparing för skolan i Luleå - kommunala likväl som fristående. Scenariot har inte varit muntert - 2%, varav huvuddelen skulle tas från grundskolan, skulle i värsta fall ha kunnat innebära 4 pedagoger för Ormbergsskolans del. I går blev det klart från kommunledningen att man minskar besparingskravet till 0,5%. Onekligen litet skillnad. Kvar står dock faktumet att 0,5% från skolans budget motsvarar ca 7,5 miljoner. Pengar som ska tas någonstans ifrån. Återstår att se varifrån. Översatt i pedagoger motsvarar det någonstan mellan 15-20.

Skolans roll för folkhälsan

2010-11-15T07:24:00.002+01:00

Intressant läsning i dagens DN : "Svenskarnas ohälsa kostar minst 120 miljarder per år". Mätt i pengar. Hur mäter man detta i lidande och ångest?
Trots stora satsningar på folkhälsa och trots att en av de viktigaste hälsofaktorerna - rökning - faktiskt minskat så uppnås inte regeringens folkhälsomål.
Jag kan inte nog understryka slutsatsen att den allra viktigaste insatsen för att skapa en god folkhälsa är att "ge barn och unga en bra start i livet och förutsättningar för att avsluta skolan med fullständiga betyg". En sanning som konstateras i många rapporter. Det betyder att satsningar MÅSTE göras i förskola och skola. Det betyder att förskola och skola måste få tillräckligt med resurser. Det betyder att vi i skolan måste göra rätt prioriteringar. Tidiga insatser må kosta några kronor, men det finns uträkningar på att en satsad krona i tidig insats sparar 1000 kronor i slutändan. Motsatt visar samma uträkning att en sparad krona i tidig insats kommer att innebära en senare åtgärdskostnad på 1000 kronor.

Sorg och glädje

2010-11-12T16:39:00.003+01:00

Fredag. Igen. Tiden rusar. Och vi med den. Om vi slutade rusa kanske själva tiden också skulle lugna sig. Fast då skulle man ju inte hinna allt man vill.
Veckan som ligger bakom har i vanlig ordning varit fylld av både sorg och glädje. Till det sorgliga hör att en av våra föräldrar tragiskt gick bort. För ett barn är det värsta som kan hända att förlora en förälder. Det ska inte behöva hända. Men det gör det. Och vi kan inget göra åt det. Men jag vill ändå tro att mitt i allt det hemska kan skolan också här spela en viktig roll. Genom att bistå med värme och vardag. Kamrater och vuxna som bryr sej. Kanske också genom expertstöd som kurator och psykolog.
En av glädjepunkterna var vårt Öppna hus häromkvällen. Med dörrarna bildligt på vid gavel hälsade vi föräldrar och andra välkomna att vara med i skolan utan att ta ledigt från jobbet, samtidigt som eleverna fick chansen att synliggöra tankar och arbeten. Temat var återvinning och miljö - och där bland återvunna produkter, ord, låtar, musikinstrument var det både fullsatt och festligt. Nu tar vi helg. Njut av livet!

I-teminskonferens

2010-11-09T19:09:00.003+01:00

Så här efter novemberlovet är det dags för våra "mitterminskonferenser". Visserligen (och nästan ofattbart) har det gått 13 veckor av terminen och det är bara 6 kvar, men begreppet funkar ändå - iterminskonferens låter så märkligt.
Mitterminskonferens betyder att rektor, specialpedagog, skolsköterska och kurator träffar mentorerna i omgångar och pratar igenom hur det går för varenda elev på skolan. Idén är förstås att alla barn ska få de resurser de har rätt till så att de kommer så långt som möjligt i sin utveckling. Då krävs ett gott samarbete mellan alla resurser och kompetenser på och utanför skolan. Det fattas många beslut under dessa konferenser - alla tänkta att gangna eleverna. Vi gjorde nytta idag.

Brandskydd och likabehandling. Lika viktiga

2010-11-04T19:02:00.004+01:00

Hemma igen. Efter tre intensiva dagar på Skolforum 2010 gick jag till jobbet med lätta steg. Till de framtidsverkstäder som jag kallar mina - Lulsundets förskola och Ormbergsskolan. Med mej hade jag en tung kasse fylld med kunskap och inspiration samt en hjärna överfylld av ny detsamma.

Min sista föreläsning blev den som också fyllde mitt hjärta med kunskap och inspiration. Men även sorg och hopp.

jag fick lyssna till, och också något samtala med, Barn- och elevombudsmannen Lars Arrhenius samt författaren Lisbeth Pipping. De gav ur olika perspektiv bilder från den verklighet som många barn lever i - som mobboffer eller mobbare. Lisbeth själv genomlevde och genomled sina barndomsår under ständig rädsla och ständiga hot. Från sina egna klasskamrater. Från vuxna som inte såg, eller inte ville se. Hon kom igenom trasig, men gick vidare hel. Kunde förlåta sina värsta mobbare. Genom sin berättelse blir hon ett stöd för andra som mobbas och mobbats och en inspiratör för oss vars jobb det är att se och förhindra att någon blir utsatt för mobbning och kränkningar.

Från ett av hennes många brev från barn och ungdomar: "Jag visste inte var jag skulle söka hjälp när jag blev mobbad, men alla visste vi hur man skulle göra när brandlarmet gick" Vår likabehanlingsplan ska vara lika tydlig som vår brandskyddsplan.

WOW

2010-11-03T12:36:00.002+01:00

WOW-faktorn är klart hög. Dagarna på skolforum är fantastiskt inspirerande. Hur kan vi lyfta undervisning, föräldrasamverkan, samverkan med omgivande samhälle och skolutvecklingsarbete genom att förkovra oss i retorik? Vilka förändringar bör vi göra för att följa nya skollagen och nya läroplanen med kursplaner? Vilka interaktiva lösningar fyller bäst våra behov? Hur möblerar vi bäst den fysiska lärmiljön för att ge alla elever bästa förutsättningar? Hur kan de estetiska lärprocesserna bli synliga och tydliga? Frågorna är många, men många får också svar. Att vara här är en lisa för själen. När vi kommer hem börjar arbetet. Inspirationen och inputen ska omvandlas till utveckling och output. Från tanke till handling...

Skolfourm 2010

2010-11-02T08:50:00.004+01:00

Nu är vi på plats. 29 hungriga pedagoger på Sveriges största skolmässa (bland tusentals andra). Utbudet är enormt - tankar, idéer, kunskaper trängs bland gångarna. Mitt eget huvudfokus ligger på att fundera på vilka nya verktyg vi behöver tillägna oss för att ge alla våra elever reella möjligheter att nå så långt i sin egen utveckling som möjligt.
Detta var också temat på det första seminariet jag besökte. En redovisning av Skolinspektionens rapport om skolans kompensatoriska förmåga. Dagens "ta-med-lärdom" från det seminariet är- Vilka bilder bär jag och pedagogerna på om våra elever? Kan det vara så att våra bilder och fördomar har betydelse för vilka förväntningar vi har på dem? Skolinspektionens svar är Ja, det har stor betydelse.